Vad avgör åt vilket håll kampen för sexuellt likaberättigande går? Frankrike blev nyligen det 14:e landet som godkände samkönat äktenskap. Samtidigt hetsas mot homosexuella i Ryssland, Ungern och många fler länder.
Det finns ingen automatik i att förtryck och diskriminering minskar. Tvärtom visar utvecklingen i Ryssland att långvarig ekonomisk kris och ökande klyftor ger grogrund för nationalism, rasism, homofobi och andra reaktionära idéer.
När samhället inte längre kan trygga människors tillvaro ger det också familjen en viktigare funktion, vilket drabbar alla som på något sätt inte passar in i den rådande familjenormen.
En ny undersökning bland hbt-personer i EU visar till exempel att 66 procent inte vågar hålla sin partner i handen på gatan av rädsla för trakasserier och att 60 procent har blivit trakasserade i skolan. 26 procent har blivit utsatta för våld eller hot om våld under de senaste fem åren. Värst drabbade är transpersoner.
På så sätt måste krisen i Europa också ses som en allvarlig varning för hbt-rörelsen i Väst. Inte ens de ofta begränsade formella förbättringar som har vunnits kan tas för givna. Precis som de etablerade partierna i många länder har börjat ta över de rasistiska partiernas rasism kan de också ta över deras homofobi och sexism. Syftet är att lägga skulden på någon annan. När kapitalismen är i kris tilltar de styrande politikernas försök att splittra för att lägga skulden på något annat än sig själva och det system de försvarar.
Både framgångarna i till exempel Frankrike och regimens hets i Ryssland är internationella trender. I spåren av krisen har representanter för reaktionära idéer vädrat morgonluft, samtidigt som den allmänna trenden fortfarande går i riktning mot en ökad acceptans för hbt-personer. Båda trenderna visar att det behövs en internationalistisk hbt-rörelse, som kopplar samman kampen mellan olika länder och ger stöd och solidaritet för att stoppa homofobin från att breda ut sig och för att stödja kampen för nya framsteg. Till detta hör också att stoppa utvisningar av hbt-flyktingar.
De förändringar i lagar och regler som skett i Sverige och andra länder under senare år har inte berott på ”upplysta politiker”. Det har berott på ett tryck underifrån, både från hbt-personer och från en bred opinion i hela samhället. Precis som ursprunget till Pride och Stonewallupproret, gäller det än idag att det är kamp och organisering som kan försvara redan vunna rättigheter och vinna nya.
För marxister är det uppenbart att homofobi, liksom kvinnoförtryck, är ett resultat av det kapitalistiska systemet, där stereotypa könsroller, familjen som ekonomisk institution, undertryckande av det som uppfattas som ”feminint” o s v är en integrerad del av systemet.
Kamp mot homofobi innebär också kamp för ett annat, socialistiskt samhälle, där dagens klyftor utrotats och därmed lagt grunden för verkligt sexuellt likaberättigande och frihet. HBT-socialisterna vill därför bygga en socialistisk, kämpande och internationell hbt-rörelse!
HBT-socialisterna
Norrbotten
