Denna månad markerar årsdagen av Svarta juli 1983 och de antitamilska pogromerna i Sri Lanka som organiserades av United National Partys (UNP) regering med presidenten JR Jayewardene.Upp till 3 000 människor dödades på en enda dag. Tusentals hem blev förstörda och lika många arbetsplatser. Över 150 000 människor förlorade sina jobb och över 100 000 tvinga-des att bli flyktingar.
Progromerna följde UNP:s brutala krossande av generalstrejken 1980 – en viktig vändpunkt i Sri Lankas moderna historia. En djupt impopulär regering släppte lös den singa-lesiska nationalismen för att underminera allt motstånd till dess nyliberala politik.
Nederlaget för strejken, vilket försvagade fackföreningar och arbetarrörelser, innebar att regeringen nu stod utan opposition.
Progromerna 1983 var dock inte ett etniskt upplopp där de singalesiska massorna spontant attackerade tamilska minoriteter. Det var en attack som organiserades av den kapitalistiska härskande klassen. Dödandet såg dessutom till att den tamilska väpnade kampen fick massivt stöd från tamiler.
Det efterföljande inbördeskriget kulminerade maj 2009 när den singa-lesiska chauvinistregimens president Mahinda Rajapaksa brutalt krossade LTTE:s (Tamilska tigrarna) separatister.
Uppskattningsvis massakrerades över 40 000 tamiler i slutfasen av kriget och tamiltalande områden i Sri Lanka är nu under militär ockupation av regeringsstyrkor.
Det har också förekommit mord på regeringens motståndare och angrepp på demokratiska rättigheter som syftar till att stoppa minsta motstånd. Inget av detta avskräcker dock den brittiske premiärministern David Cameron från att delta på The Commonwealths (ett möte med regeringschefer från i huvudsak tidigare brittiska kolonier) i Sri Lankas huvudstad Colomo i november, och därmed ge legitimitet åt denna mordiska regim.
Ändå finns en växande ilska hos arbetarklassen och förtryckta människor mot regimens politik, vilket bl a syntes genom en endags generalstrejk den 21 maj, 2013 som organiseras av fackföreningar mot en enorm höjning av elpriserna.
I själva verket var strejken den 21 maj, även om den inte var en fullständig framgång, den första nationella strejken sedan 1980. Det är början på en ny era för den lankesiska arbetarklassen.
För vidare läsning om Svarta juli och kampanjer se www.tamilsolidarity.org.
Socialist Party
CWI England och Wales
