Centerpartiet, med miljonären Juha Sipilä som partiledare, blev det finska valets vinnare. Valet var historiskt dåligt för ”vänstern”.
Med något färre röster än väntat blev finska Centerpartiet ändå valvinnare i söndagens riksdagsval med 21,1 procent av rösterna och 14 fler riksdagsledamöter. Mer oväntat var att högerpopulistiska Sannfinländarna, trots att det förlorade ett mandat, blev riksdagens näst största parti (även om Samlingspartiet faktiskt fick fler röster).
Socialdemokraterna förpassades till fjärde plats i ett val som var historiskt dåligt för ”vänstern”. Inte under hela Finlands självständiga historia har de haft så lågt resultat. Nu väntar Centerledda förhandlingar om vem som ska få sitta bredvid dem vid köttgrytorna.
Socialdemokraterna fick bara 16,5 procent av rösterna och förlorade 8 mandat, medan Vänsterförbundet (motsvarande Vänsterpartiet) med sina 7,1 procent förlorade två mandat. En annan stor förlorare i valet var Samlingspartiet (motsvarande Moderaterna) som tappade 7 mandat.
Med två stockkonservativa partier som de största i riksdagen föll också andelen kvinnor och av 200 ledamöter är bara två invandrare.
Enligt Hufvudstadsbladet stärktes den rasistiska flygeln inom Sannfinländarnas riksdagsgrupp av valresultatet. Redan dagen efter valet gjorde omvalde Teuvo Hakkarainen (som tidigare velat deportera alla homosexuella och somalier till Åland) nya rasistiska uttalanden om ”asylturism” och om att ”Finland är inte beduinmark”.
Eftersom Finland har ett personvalinsriktat valsystem överensstämmer andelen röster för partierna inte exakt med antalet mandat. Samlingspartiet fick till exempel fler röster än Sannfinländarna totalt sett, men en ledamot mindre invald i riksdagen, medan De Gröna ”bara” ökade med 1,3 procentenheter men ändå fick hela fem fler invalda.
En av de nyvalda från De Gröna är Hanna Halmenpää, som har varit drivande i ProHanhikivi – nätverket som arbetar mot ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki söder om Uleåborg.
Med försjkutningen från Samlingpartiet och Socialdemokraterna till Centerpartiet och De Gröna kan den nya riksdagen möjligtvis vara mer mottaglig för kritiken mot Fennovoima, Fortum och Rosatoms kärnkraftsplaner.
Den nya regeringen kommer attforsätta nedskärningspolitiken. Finansdepartementet menade i ett utspel strax innan valet att ytterligare 6 miljarder euro (nära 56 miljarder kronor) måste skäras ned i den offentliga sektorn under de närmaste åren, något som alla partier utom Vänsterförbundet håller med om.
Centerns partiledare Juha Sipilä har direkt efter valet meddelat att nedskärningspolitiken är något som Centern och andra regeringspartier måste vara överens om innan regeringsbildandet.
Sipilä vill också träffa arbetsmarknadens parter för att få till stånd ett ”samhällsfördrag” som gör ”arbetsmarknadssystemet smidigare”, ”höjer konkurrenskraften” och ”sänker tröskeln för att få jobb”.
Underförstått planeras förutom offentliga nedskärningar nya attacker på arbetsrätten och fackföreningarnas ställning.
Socialdemokraternas katastrofval minskar möjligheten att S och Centern kan bilda en ”rödmylle”-regering. Samtidigt ökar sannolikheten för att Centern och Sannfinländarna bildar regeringsbas. Med Finlands historia av ”breda” koalitionsregeringar är det dock omöjligt att säga hur regeringsförhandlingarna kommer att sluta.
Valresultatet i Finland är ett slående exempel på hur ”vänsterns” förborgerligande och deltagande i borgerliga nedskärningsregeringar har fått katastrofala följder.
Socialdemokraterna är idag ett högerparti och även om Vänsterförbundet hoppade av den förra regeringen och inte gick med på de sista nedskärningarna finns det inget större förtroende för dem hos arbetarklassen.
Det finns emellertid möjligheter. I valet fick Vänsterförbundets Li Andersson, som har kritiserat Vänsterförbundets deltagande i regeringen, sjunde flest röster av alla partiers kandidater och flest röster i Åboregionen.
Bland fackföreningarna finns fortfarande kampvilja med strejker och utmarscher.
Ett politiskt alternativ till kapitalismens högerpolitik och nedskärningar, som sammanförs med kamp mot regeringen och storföretagens attacker på både offentliga och privata arbetsplatser, skulle kunna innebära en pånyttfödelse för ett verkligt vänsteralternativ i Finland. ■
