foto: ELVIS BARUKCIC
Ungern har stängt gränserna och fler länder vill göra detsamma i sin klappjakt på flyktingar.
EU ger ökat politiskt och ekonomiskt stöd till Turkiets blodsbesudlade regim under ledning av president Erdoğan. Det står klart efter att EU-ledarna under de senaste veckorna har stått i kö för att få träffa och omfamna regimen. Den senaste att besöka Turkiet blev Tysklands förbundskansler Angela Merkel som anlände till Istanbul i söndags (den 18 oktober).
I utbyte mot att Turkiet blir med i bygget av Fort Europas nya murar får regimen ökat politiskt och ekonomiskt stöd från EU.
När EU:s stats- och regeringschefer möttes den 15-16 oktober för att diskutera flyktingkrisen och relationerna med Erdoğans Turkiet beslöts det i enighet att EU skulle ”blåsa nytt liv” i den gemensamma strävan att om knyta närmare band till Turkiet. ”EU-länderna har enats om att öppna dörren för Turkiets vilja att gå med i unionen”, sammanfattade Tysklands Angela Merkel efter mötet.
Vid Merkels besök i Istanbul gavs löfte om nya förhandlingarna med Turkiet om ett kommande EU-medlemskap. Den turkiska regimen har inte bara fått politiskt stöd, utan också löfte om ett bidrag på ytterligare 3 miljarder kronor om man gick med i bygget av Fort Europas nya murar. ”Att EU ger Turkiet så mycket uppmärksamhet veckorna innan valet måste betecknas som ett lyft för landets president Tayyip Erdoğan”, skrev brittiska BBC i förra veckan.
Toppmötet tog inget beslut i frågan om huruvida Turkiet ska inkluderas i EU:s lista över så kallade säkra länder dit flyktingar direkt kan skickas tillbaka eller ej. Men såväl EU-presidenten Jean-Claude Juncker som exempelvis den tyska regeringen har sagt sig vara beredda att ge Turkiet status av ”säkert land”. Det betyder att EU ger stöd till regimens krig mot kurderna, vänstern och andra oppositionella krafter, samtidigt som EU kan direktavvisa flyktingar till Turkiet.
”I den gemensamma aktionsplan som EU och Turkiet diskuterar finns krav på åtgärder som ska förhindra att illegala flyktingar kommer till Turkiet. Detta kan tolkas som att EU är beredd att se åt ett annat håll när Turkiets regering förhindrar asylsökande från Syrien och Irak från att korsa landets gräns”, kommenterade Human Rights Watch den 7 oktober.
Enligt EU:s ordförande Donald Tusk, tidigare polsk premiärminister som politiskt står långt till höger, ägnade halva sin tid under toppmötet till att diskutera hur man kan ”återuppbygga kontrollen av våra yttre gränser”. Samtidigt som EU-ledarna diskuterade skärpta gränskontroller blev en flykting från krigets Afghanistan ihjälskjuten av vakter som kontrollerade Bulgariens gräns till Turkiet. Den tilltagande militariseringen och allt hårdare gränskontrollen av EU:s gränser kommer oundvikligen att skörda fler offer. Hittills i år har mer 3 100 flyktingar dött på väg till Europa.
Vid EU:s gränser ska nu flera uppsamlingsläger upprättas för att snabbare kunna avvisa de flyktingar som inte anses ha rätt att söka asyl, Samtidigt ska Frontex (EU:s byrå för gränskontroll) få fler ”säkerhetspersonal” och diskussioner förs om att upprätta EU:s gränsstyrka.
På nytt har Ungern stängt sin gräns till EU-landet Kroatien.
Den skärpta gränskontrollen inom EU har i praktiken skjutit Schengen i sank, men Turkiet tycks dock få ja till sitt krav på att det ska bli avsevärt lättare för landets affärsmän och studenter att få visum till EU.
Den skärpta gränskontrollen följs också av att flera EU-länder gör ytterligare inskränkningar i asylrätten och rätten för flyktingar att söka skydd i det land man själv önskar. I Tyskland, dit de flesta flyktingar som har nått Europa har sökt sig, planeras nu för särskilda ”transitzoner”, en slags jättelika fångläger, vid gränserna för att snabbt kunna välja ut vilka flyktingar som ska få stanna och söka och vilka som ska skickas tillbaka.
Av de 800 000 flyktingar som hittills i år har kommit till Tyskland kommer minst hälften att skickas tillbaka. Jämsides med dessa ”transitzoner” har en ny lag antagits, vilken cyniskt nog kallas för en lag som ska påskynda asylprocessen, men som endast syftar till att snabbt kunna deportera alla flyktingar och migranter från exempelvis västra Balkanhalvön – Makedonien, Albanien och Kosovo.
Den nya lagen sänker det ekonomiska stödet till flyktingar. Istället för pengar ska den nya lägre ersättningen betalas ut i form av kuponger. Skälet är, enligt den kristdemokratiska-socialdemokratiska koalitionsregeringen, att det tidigare stödet – mindre än 1 400 kronor i månaden, – har fungerat som en ”attraktionskraft för flyktingar”.
Tyskland blir allt mer polariserat. Den skärpta flyktingpolitiken och regeringens tal om att ”gränsen nu är passerad” har fört med sig att rasistiska och högerextrema krafter har vågat sig ut på gatorna igen. Rasistiska och extremt islamofobiska Pegida har på nytt kunnat samla tusentals demonstranter i östtyska Dresden. I måndags demonstrerade 9 000 med Pegida som under sin nya än mer rasistiska ledning allt mer liknar en nazistorganisation.
Högerextrema AfD (Alternative für Deutschland, Alternativ för Tyskland) går också fram i opinionsundersökningarna. AfD, som främst funnits i östra Tyskland, har också börjat vinna terräng i västra Tyskland och särskilt i Bayern där CSU (som är det regerande kristdemokratiska CDU:s systerparti i Bayern) har kritiserat regeringen från höger och krävt att gränserna ska stängas helt.
– Med sina attacker mot förbundskansler Angela Merkel och hennes flyktingpolitik har den bayerske CSU-regeringschefen Horst Seehofer tydligen gjort främlingsfientligheten – och därmed AfD:s kärnfråga – rumsren igen, som Manfred Güllner, chef för det tyska opinionsinstitutet Forsa, sade i en tidningsintervju.
Men flyktingsolidariteten finns kvar i Tyskland och de rasistiska mobiliseringarna kommer att följas av ännu större antirasistiska manifestationer som i våras.
Vad som händer nu i Tyskland är en varning. I kölvattnet på EU:s nya murar, den svenska regeringens och Alliansens tal om ”ordning och reda” i flyktingpolitiken, polisjakten på flyktingar, attackerna mot de kämpande palestinierna i Malmö och på EU-migranterna har Sverigedemokraterna trappat upp sin rasism. SD, som har pressats tillbaka av vågen av flyktingsolidaritet och den opinionsförändring som har ägt rum, går nu på nytt fram med ett budskap: ”Ingen ska komma hit!”.
– Ingen ska ens tänka tanken att komma hit, sade SD:s Paula Bieler på partiets presskonferens i förra veckan.
SD har fått hjälp av inte minst företrädare för Moderaterna som vill integrera partiet i Alliansen och nu kräver hårdare gränskontroller, tillfälliga uppehållstillstånd och att M-styrda kommuner även i fortsättningen ska kunna vägra att ta emot flyktingar. SD har också känt sig uppmuntrade av de band som Svenskt Näringsliv och vinstlobbyn etablerat till rasistpartiet.
Med utgångspunkt från flyktingsolidariteten och med krav på asylrätt samt att pengarna ska tas där de finns – hos storföretag, banker och de superrika – för att finansiera ett program för välfärd, jobb och bostäder kan SD-rasismen och attackerna på asylrätten slås tillbaka.
Särskilt fackföreningarna måste bli med i kampen mot rasisternas splittring och för rätt till asyl, flyktingamnesti och lika villkor för alla.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Offensiv säger:
- Riv Fort Europa. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Avskaffa Dublinförordningen.
- Masskampanjer mot rasism och mot skuldbeläggning av flyktingar.
- Försvara rätten till asyl. Stoppa tvångsutvisningarna.
- Flyktingamnesti – nu.
- Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad.
- Internationell solidaritet: Global kamp mot imperialismens krig och plundring. ■
