Sedan 2010 har antalet sjukskrivningar ökat med nästan 70 procent. Värst är det för kvinnor och inom kvinnodominerade yrken som vård och omsorg.
Inom vård och omsorg ställs det höga krav på arbetare samtidigt som det ofta inte finns tillräckligt med resurser, vilket leder till ökad stress och för stor arbetsbelastning. Det är en viktig anledning till att så många blir utbrända och sjukskriver sig.
Ända sedan 1980-talet har fler kvinnor än män varit sjukskrivna, bland annat då ofrivilligt deltidsarbete, skift och tillfälliga anställningar är vanligare bland kvinnor än bland män. Arbetsmiljön är ofta sämre inom kvinnodominerade yrken.
Då antalet sjukskrivningar ökar har regeringen lagt ett förslag för att försöka förändra situationen, ett förslag om ”hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatsen”.
De uttrycker att arbetsgivare med låg sjukfrånvaro ska belönas för sitt förebyggande arbete, medan arbetsgivare där sjukfrånvaron är hög blir straffade med att betala en del av sjukpenningen som nu helt betalas av Försäkringskassan – 25 procent av sjukpenningen om sjukskrivningen är längre än 90 dagar. Men kostnaderna ska inte öka då regeringen vill sänka arbetsgivaravgifterna istället.
Självklart måste arbetsgivarna ta sitt ansvar och se till att arbetsmiljön är så bra den kan bli, för medarbetarnas bästa, men om arbetsgivarna ska betala en del av sjukpenningen finns det en stor risk att den sjukskrivne blir pressad att komma tillbaka till arbetet i förtid för att arbetsgivaren ska slippa betala.
Allra svårast blir det för de som inte har en fast anställning och inte vill riskera att förlora sitt jobb om de inte presterar lite extra, som att komma tillbaka lite tidigare från sjukskrivningen för att inte få problem med arbetsgivaren. Det är enklare och billigare att ge jobbet till någon med bättre hälsa än att betala för någon som är sjukskriven.
De som är sjukskrivna idag känner däremot istället en press från Försäkringskassan att gå tillbaka till arbetet så fort som möjligt, men det är förmodligen lättare att hantera den pressen än om det kom från arbetsgivaren själv.
Jag själv har en allmän visstidsanställning, även kallad timanställning. Skulle det privata, vinstdrivande företag jag är anställd av behöva betala min sjukpenning om jag sjukskrev mig en längre period skulle de absolut välja att inte göra det, och istället anställa någon annan – vilket de kan göra då min anställningsform tillåter det. Som kvinna med osäker anställning inom omsorgen är jag långt ifrån ensam om detta.
Det finns en enkel lösning på problemet med ett högt antal sjukskrivningar, och det är inte att belöna eller bestraffa arbetsgivarna. Det som krävs är förkortade arbetsdagar, höjda löner, utökad bemanning och fasta heltidsanställningar. ■
