foto: Josef Esberg
I Luleå blir det mer halvfabrikat när politikerna drar ner på elevernas mat.
Som Offensiv har berättat om tidigare ska förskolan i Luleå skära ned kostnader med 20 miljoner kronor, mer än tio procent av budgeten, bara under året 2017. Inget lämnas ifred. Måltidsorganisationen, som har förts över till grundskolans verksamhet, står för fyra miljoner kronor av nedskärningarna.
– Den största skillnaden är att halvfabrikaten har ökat. Förr hade vi också en matsedel, men vi var friare att köpa in de råvaror vi ville. Jag kan förstå att det behövs lite kontroll på vad som köps in och att mat där det finns extrema krav kring hygien måste köpas som halvfabrikat, till exempel blodrätter, men gratänger, köttbullar och pannbiffar? Det säger en av de förskolekockar Offensiv har talat med, som vill vara anonym av oro för reaktionerna hos chefer i förvaltningen.
Under flera år har ledande S-politiker och höga chefer på Barn- och utbildningsförvaltningen ondgjort sig över förskolans kostnader i allmänhet och kostnaden för maten i synnerhet. Eftersom motståndet mot endast uppvärmd mat i förskolan är stort har ”lösningen” blivit att förskolans matorganisation förts in i skolan. Det är en anpassning som pågår. Allt ska gå lätt och fort, för att i framtiden kunna anställa ”enkelt utbildad” kökspersonal. Redan nu är det svårt att få dit nyutbildade kockar och med mer halvfabrikat blir det ännu svårare. Om de inte släpper matlagningen till kockarna kommer inga kockar att vilja jobba i förskolan.
– Kanske tänker de att en av pedagogerna i framtiden bara värmer upp maten? Redan nu finns det idéer om att långtidsarbetslösa bara efter en kort utbildning ska kunna hoppa in som vikarier, men det går inte, det är rena fantasierna.
– Vår uppgift är att servera ”näringsrik och bra” mat, men med halvfabrikat är det inte jag som gör maten. En kock måste få använda sin fantasi. Det är som en konstnär egentligen: Vilken konstnär skulle gå med på att få en färdig tavla satt framför sig och uppmaningen ”skriv under här”?
Rättvisepartiet Socialisterna anser att bra, lokalt producerad mat är en av grunderna i en bra förskola.
– Det är otroligt viktigt med utbildade kockar och lokalt tillagad mat i förskolan. Barnen kan ge direkt återkoppling till den som lagar maten och en del förskolor har också matråd där barnen är med. Barnen får känna lukterna, vilket också kan stimulera intresset för mat och aptiten. Flera förskolor har också projekt kring maten. De odlar en del grönsaker själva som de sedan får äta, eller att barnen får turas om att vara med i köket och lära sig hur maten blir till. Det är helt fel att skära ned på barnen, samtidigt som kommunledningen smörjer redan välmående direktörer, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna.
– RS anser att omorganisationen dessutom har gjort verksamheten mer byråkratisk. Kockarna/kokerskorna har fått begränsningar i vilken mat de får köpa och klagomål på råvarornas kvalitet bemöts med svaret att ”vi måste spara”. Samtidigt läggs mer tid på byråkrati när eventuella extrauppgifter, till exempel att förbereda smörgåsar till ett personalmöte, måste rapporteras in som en extra beställning som skolan sedan ska fakturera förskolan. Ett typexempel på det nyliberala köp/säljvansinne som ibland kallas New Public Management (NPM), säger Jonas Brännberg.
Luleå: 43 miljoner tas bort från förskolan
Istället för en diskussion om förskolans kvalitet och mål är det osäker statistik om att Luleå kommuns förskola är dyrare än genomsnittet hos ”jämförbara kommuner” som är grunden för att skära ned 43 miljoner kronor på fyra år. När alla kommuner skär ned blir genomsnittet ett argument i ett race mot botten vad gäller kostnader och kvalitet.
De två senaste åren har redan cirka 19 miljoner kronor skurits ned. Bland annat har förskolan stängt för fortbildning fyra dagar per år istället för två (förr togs vikarier in), familjedaghem dragits ned (sker även 2017) och 2016-2018 får verksamheterna ingen kompensation för ökade kostnader.
År 2017 dras det dessutom ned på måltidsorganisationen(se separat artikel), nattis, särskilda lärmiljöer och kommunen ska bli mer restriktiv med att ge mer timmar till de som bara är berättigade till 15 förskoletimmar per vecka enligt lag (till exempel arbetslösa och föräldralediga).
Samtidigt drar förskolan på sig nya kostnader i form av lokaler när projektet ”Framtidens skola” med sina nya stora förskolor med 6-8 avdelningar ska bli verklighet. För att kompensera för det hotar alltså nya nedskärningar. Det som kan ändra den utvecklingen är kamp och protester. Missnöjet jäser redan bland både personal och föräldrar. ■
RS Luleå
