Det franska presidentvalets första omgång blev ett förödande bakslag för de etablerade partierna. För första gången sedan dagens republik föddes år 1958 går varken det socialdemokratiska ”Socialist”-partiets eller Republikanernas (den traditionella högern) kandidater vidare till den andra omgången.
Istället blir det Emmanuel Macron och högerextrema Nationella frontens Marine Le Pen som möts i en andra avgörande omgång den 7 maj.
Emmanuel Macron vann den första omgången med 24 procent av rösterna mot 21,3 procent för Marine Le Pen.
I valets andra omgång kommer många som inte röstade på borgerliga Macron i första omgången att rösta på honom för att hindra extremhögern från att få presidentposten.
Gauche Révolutionnaire, (CWI i Frankrike), ser dock en rörelse underifrån som huvudvägen till att blockera vägen för reaktionen och bekämpa den härskande klassens attacker.
Det styrande ”socialist”-partiets kandidat fick inte mer än två och en kvarts miljon röster, eller 6,3 procent, jämfört med över 7 miljoner röster på vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon, som med 19,6 procent hamnade strax efter Republikanernas diskrediterade kandidat François Fillon som fick 20 procent.
Fram till valdagen rapporterades så många som en tredjedel av väljarna vara osäkra på om de alls skulle rösta eller vilken kandidat de skulle stödja. Valdeltagandet var lägre jämfört med valet 2012, men nådde över 78 procent.
Det står klart att många unga och arbetare vill ha stora förändringar av sina livs- och arbetsvillkor.
Enligt flera opinionsundersökningar kommer Macron att besegra Nationella frontens Le Pen. Men eventuella illusioner om Macron och hans nybildade borgerliga mittenrörelse En Marche (På marsch) kommer att slås i spillror.
Han tjänstgjorde som ekonomiminister i den impopulära Hollanderegeringen innan han bröt sig loss för att bilda sin rörelse för ett år sedan. Hans bakgrund är finansvärldens och han var arkitekten bakom försämringarna av arbetsrätten.
Nationella Frontens Le Pen fångade med all säkerhet upp miljontals röster från missnöjda arbetare och unga med sin antietablissemangs- och protektionistiska retorik, med konstanta anspråk på att representera ”folket” med en ny approach, men som fortfarande spelar ut de rasistiska och islamofobiska korten.
Det snabbt växande stöd som Mélenchon och hans rörelse La France insoumise (Okuvliga Frankrike) fick under valets slutskede ledde till att han fick över 3 miljoner fler röster denna gång än i valet 2012.
Vad gäller resultataten för övriga vänsterorganisationer fick Lutte Ouvrieres kandidat 231 600 röster och Nya antikapitalistiska partiets (NPA) kandidat 392 400 röster, färre röster för båda än i valet 2012.
Om dessa röster hade lagts på Mélenchon tillsammans med kampanjunderstöd hade det kanske räckt för att ta Mélenchon till en andra omgång.
Detta är inte slutet på striden och ett nederlag för Le Pen kommer inte heller att bli slutet för extremhögern i Frankrike. Det har redan genomförts demonstrationer på gatorna mot Le Pen.
Men huvudutmaningen nu för Mélenchon är att mobilisera de krafter som har stött honom och bygga en rakt igenom socialistisk rörelse.
Han behöver uppmana till bildandet av råd på arbetsplatserna och i grannskapen runtom i landet för att mobilisera en rörelse emot den franska kapitalismen.
Hans anhängare behöver nu organisera överallt för att bygga ett parti som kan bedriva en kampanj för socialistiska arbetarkandidater i parlamentsvalet i juni.
Unga valde Mélenchon
Vänsterns Jean-Luc Mélenchon vann valet bland de unga väljarna. Nära en tredjedel av alla unga väljare under 24 år röstade på honom, enligt vallokalsundersökningarna. Hela 27 procent av alla väljare mellan 18-34 år röstade på honom. ■