Sittstrejken på Stora torget i Borås pågår för fullt, och går snart in på sin tredje helg. Offensiv var såklart på plats igen, och intervjuade några av flyktingungdomarna.
Vilka har gett stöd till er strejk?
– Röda korset, Rädda barnen och folk från Vänsterpartiet, säger Alidad.
Har ni kontakt med någon som har utvisats och tvingats återvända?
– Jag har tyvärr ingen kontakt med någon av dem, men jag vet att minst två av dem har dödats i ett bombdåd.
Hur påverkar det här ditt mående?
– Många av mina kompisar, även jag själv, har börjat må riktigt dåligt psykiskt. Jag var på sjukhuset, och jag fick träffa en psykolog. De lovade att fortsätta hjälpa mig, men så blev det inte.
– Jag måste ta lugnande medicin mot min ångest, och jag måste ta sömntabletter för att sova.
Vilken skola går du på?
– Jag går på Viskastrandsgymnasiet, berättar Hassan och fortsätter:
– Jag trivs och så, men tyvärr kommer jag att skickas till någonstans utanför staden i september när jag fyller 18 år. Det gäller många som Migrationsverket har höjt åldern på. Men vi känner ju ingen där. Jag har skaffat många vänner här i Borås – från Sverige, från Syrien och från Afghanistan.
Har någon av dina kompisar utvisats?
– Jag känner många som fått ett, två och tre avslag från Migrationsverket. Det blir jättejobbigt för oss andra också.
– Jag kom hit själv från Afghanistan via 13 länder. Jag trodde att man i Sverige tog hand om ungdomarna, men nu känns det inte som samma Sverige jag först kom till.
Jag har pratade tidigare med en kille som berättade att han mådde väldigt dåligt psykiskt. Är det någonting du känt av?
– Ja, jag har också mått dåligt. Jag var hos en psykolog, men han sade att vi kan inget göra för att hjälpa dig. De gav mig rådet att träna och att vila, men det hjälper inte ändå. Min situation just nu är mycket tung. Hittills i år har 715 personer dött av bombdåd i Kabul, och 1 466 har skadats. Hur kan politikerna säga att Afghanistan är säkert? Afghanistan är ett farligt land, och läget försämras. ■