Världens regeringar satsar allt mer på att rusta upp sin militär. Världens samlade militärutgifter ökade ifjol till hisnande 1 739 miljarder dollar (15 000 miljarder kronor), enligt en rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri). Det motsvarar 2,2 procent av världens BNP, ungefär 2 000 kronor per person eller omkring 14 svenska statsbudgetar.
Bara en mindre del av världens militärutgifter – tio procent – skulle kunna finansiera ett program som inom några år skulle kunna eliminera den globala fattigdomen. Enligt Sipri är världens militärutgifter nu de största sedan slutet av kalla kriget (strax innan den gamla världsordningen rasade samman 1989-92).
– Ökningen av världens militärutgifter under 2017 berodde till stor del på betydande utgiftsökningar i länder i Asien, Stillahavsområdet och Mellanöstern, som till exempel Kina, Indien och Saudiarabien, säger Nan Tian, forskare på Sipris projekt om vapen och militärutgifter i ett pressmeddelande.
Det var egentligen bara i Ryssland som militärutgifterna minskade ifjol. Rysslands militärutgifter minskade med 20 procent mellan 2016 och 2017 och landets position som världens tredje största militärmakt övertogs under 2017 av Saudiarabien, vars militärutgifter ökade med mer än 9 procent till 69,4 miljarder dollar (617 miljarder kronor) under 2017.
Så mycket för regeringens och högerpartiernas påstående om att det är ”Ryssland som tvingar oss att rusta upp”.
Det är med blicken fäst mot att nå Nato:s mål om att minst 2 procent av BNP ska gå till militären som den svenska makteliten rustar.
Enligt Sipri är det ”Rysslands ekonomiska problem som sedan 2014 har begränsat försvarsbudgeten”. Men i övrigt fortsätter militärutgifterna att öka, trots kapitalismens stagnationskris.
Särskilt stark är ökningen i Asien där motsättningarna mellan rivaliserande imperialistiska makter har resulterat i att ”Militärutgifterna i Asien och Stillahavsområdet ökade för 29:e året i rad. Kina, med världens näst högsta militärutgifter, ökade 2017 sina utgifter med 5,6 procent till 228 miljarder dollar [2 030 miljarder kronor]. Kinas andel av världens militärutgifter har ökat från 5,8 procent 2008 till 13 procent 2017. Indien använde 63,9 miljarder dollar [569 miljarder kronor] till sin militär 2017, en ökning med 5,5 procent jämfört med 2016. Sydkoreas militärutgifter var 39,2 miljarder dollar [349 miljarder kronor], en ökning med 1,7 procent från 2016 till 2017”, skriver Sipri.
USA-imperialismen spenderar dock ensamt betydligt mer än så. USA står för 35 procent av världens militärutgifter och satsade under 2017 mer på sin militär än vad de sju följande länderna med högsta utgifterna gjorde tillsammans, konstaterar Sipri och tillägger att den amerikanska militärbudgeten kommer att öka snabbt under Trump.
Även andra Nato-länder har aviserat kraftigt ökade militärutgifter. Totalt uppgick militärutgifterna för de 29 Nato-länderna till 900 miljarder dollar (8 020 miljarder kronor) 2017, vilket utgör 52 procent av världens totala militärutgifter.
Den militära upprustningen gör världen farligare. Under senare år har antalet krig och väpnade konflikter tenderat att bli både fler och pågå längre. I början av året larmade den brittiska organisationen Action on Armed Violence (AOAV) att: ”15 399 civila dödades under årets första elva månader (2017). Det är en ökning med 42 procent jämfört med samma period under 2016, när 10 877 dödades. Orsaken till de dramatiskt stigande siffrorna tillskrivs i första hand det ökade antalet dödliga flygangrepp” (Göteborgs-Posten den 10 januari).
Med bland annat svenska vapen bedriver en krigskoalition ledd av Saudiarabien ett förödande bomb- och svältkrig mot Jemen, ett av världens fattigaste länder. Kriget mot Jemen, som inleddes 2015, har skapat vår tids värsta humanitära katastrof. Över 80 procent av Jemens befolkning – mer än 22 miljoner människor – är i akut behov av humanitär hjälp och skydd. Var tionde minut dör ett barn under fem år i Jemen av sjukdomar och åkommor som skulle ha kunnat botas om inte vården lagts i ruiner av kriget och den Saudi-ledda blockaden. Samtidigt är en halv miljon barn akut undernärda. ”Efter snart tre års konflikt har Jemen i stort sett upphört att existera som stat”, summerade FN i januari.
I Afghanistan skördar Trumps upptrappade bombkrig och den samtidiga ökade terrorn allt fler offer. Ifjol skördade USA:s bomber i Afghanistan fler civila offer än någonsin, totalt 631 sårade och döda.
Under årets tre första månader ändade våldet och terrorn i Afghanistan 763 civila människors liv och april blev ännu en svart dödlig månad.
Krig och väpnade konflikter är en av huvudorsakerna till den nuvarande globala flyktingkatastrofen, som är den värsta sedan andra världskriget.
Mer än 65 miljoner människor befinner sig på flykt idag. Var tredje sekund tvingades en människa fly undan krig, strider, våld och förföljelse år 2017, enligt den senaste årsrapporten från FN:s flyktingorgan UNHCR, som publicerades i juni 2017.
Kriget och våldet bidrar också till att antalet svältande i världen ökar igen. Under 2016 steg antalet hungriga och svältande människor till 815 miljoner, varav mer än hälften kämpar för att överleva i länder där krig och väpnade konflikter rasar. Och den akuta hungern har ökat särskilt snabbt i krigshärjade länder som Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo, Jemen och Sudan.
Fred är en förutsättning för att göra slut på fattigdomen och svälten, men ländernas regeringar rustar för krig mot både den egna befolkningen och andra länder.
RS och Offensiv säger:
• Kamp för omedelbar militär nedrustning.
• Förstatliga krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
• Nej till varje form av svenskt deltagande i imperialistiska krig och militära ingripanden.
• Stoppa vapenexporten.
• Riv upp värdlandsavtalet med Nato. Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.
• Återupprätta asylrätten. Stoppa utvisningarna till krig och förtryck.
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.