Sri Lanka i terrorns grepp

av United Socialist Party, CWI Sri Lanka

Vi fördömer starkt de vidriga attackerna som ägde rum i Sri Lanka p den 21 april. Välkoordinerade attacker ägde rum på åtta platser, inklusive tre kyrkor som fylldes för bönestunder på påskdagen. Utöver sex platser i huvudstaden Colombo riktades också attacker mot kyrkor i Negambo och Batticalo. I skrivande stund uppskattas över 300 liv ha förlorats och över 500 ha skadats. Dödssiffran väntas stiga.

Offren för denna urskillningslösa attack var alla från Sri Lankas större etniska och religiösa grupper – de som talar språken tamil och sinhala, samt muslimer, hinduer, buddister och kristna drabbades. Turister från Storbritannien, Kina, Nederländerna, Danmark, Portugal och Turkiet dog också i attacken.
Valet av platser för attackerna och den religiösa extremismen har chockat alla samfund. Även om massmord av den här typen aldrig har hänt i Sri Lankas historia är våldsamma mord inget nytt. Detta året markerar tioårsjubileet för slutet av det brutala inbördeskrig som varade i tre årtionden. Över 140 000 uppskattas ha mist sina liv enbart i slutskedet av kriget.

Sedan krigets slut i maj 2009 har spänningen mellan de tre huvudgrupperna i Sri Lanka piskats upp enormt. Inga konkreta åtgärder har tagits för att förbättra situationen för de tiotusentals krigsoffren. Många är fortfarande fängslade som politiska fångar. Inga åtgärder har vidtagits för att bemöta frågan om tvångsförsvinnanden eller att släppa militärockuperad mark. Demokratiska fri- och rättigheter fortsätter att förnekas.
Triumfalismen som Mahinda Rajapaksa-familjen [Rajapaksa var landets president mellan 2005 och 2015] utlöste så fort kriget var över har stärkt den nationalistiska buddistiska chauvinismen. Även om buddistisk extremism bara har stöd bland en liten minoritet av singaleser [majoritetsbefolkningen] har den stötts av Mahinda Rajapaksa-familjen.
Före detta försvarsminister Gotabaya Rajapaksa var direkt involverad i bildandet av Bodu Bala Sena (BBS), en öppet rasistiskt buddistisk munk-organisation. Dessutom har antimuslimska stämningarna piskats upp i särskilt de östra delarna av Sri Lanka där en majoritet av muslimerna i landet bor. 

Att skapa splittringar ses som nödvändigt av de som söker finna en väg tillbaka till makten, som inte har något att erbjuda vanligt folk och därför söker en maktbas bland högergrupper och deras sympatisörer, likt Gotabaya Rajapaksa. Gotabaya skapade en annan organisation, Eliya, i detta syfte. Ledande medlemmar i denna organisation förespråkar öppet hat mot andra samfund, särskilt mot tamiltalande muslimer. 
Fördrivningen av alla muslimer från norr av LTTE [De tamilska befrielsetigrarna, en gerillarörelse] under 1990-talet öppnade djupa splittringar mellan nordbaserade hinduiska tamiler och muslimer. De sår som det orsakade  har fortfarande inte helt läkts.
Men såna idéer, liksom händelseutvecklingar globalt, har resulterat i uppkomsten av en viss högerextrem religiös radikalism bland den muslimska befolkningen. Däremot är det bara en liten minoritet som håller med om detta, och majoriteten av muslimer i landet är starkt emot högerpolitiska islamistiska tankegångar. 
Det är också väl känt att den lankesiska regeringen i det förflutna skapade paramilitära grupper och beväpnade dem i syfte att använda dem i kriget mot LTTE. I många årtionden har högerregeringar i Sri Lanka hittat olika typer av religiös extremism användbar för att mobilisera såna krafter och förespråka våld inom olika samfund samt slutligen för att upprätthålla sina instabila regimer. 

Ministern Mano Ganesan erkände att officerare från säkerhetspolisen MSD hade varnats några dagar innan att självmordsbombare hade pekat ut politiker som måltavlor. Det har också framkommit att flera ministrar och deras familjer hade vidtagit åtgärder för att skydda sig själva från möjliga attacker. 
Den lankesiska regeringen har fullständigt misslyckats i att varna folket om detta eller vidta några som helst åtgärder för att förhindra attacken. Även om den lankesiska regeringen och alla högerpartier har uppmanat till ”fred och enighet” är deras sympatisörer och medlemmar redan på vild framfart i att sprida hat. 
Utbredd rädsla finns också om att hämndaktioner kan äga rum mot den muslimska minoriteten, särskilt av buddistiska extremister. Spänningen mellan tamiler och muslimer i öst kan också nu skärpas. Svaga lankesiska regeringar har historiskt sett använt etnisk och religiös splittring för att konsolidera och vara kvar vid makten. 
Men arbetare och fattiga från alla samfund har visat de andra mäktiga traditioner som existerar i Sri Lanka – av solidaritet. På sjukhuset i det till största delen muslimskbefolkade Kalmunai samlades många för att ge bloddonationer till de skadade offren. Detta var fallet både på sjukhus i det tamildominerade norr och i det singalesiskdominerade syd. Sri Lanka har en lång historia av enad kamp.

United Socialist Party (USP, CWI Sri Lanka) står i den starka traditionen och fortsätter att kämpa för att bygga en enad arbetarklasskamp för att vinna alla demokratiska fri- och rättigheter, inklusive religionsfrihet, yttrande- och mötesfrihet, rätt att strejka och nationella rättigheter för tamiler. Vi argumenterar också för att det inte är nog att enbart kämpa för demokratiska krav, utan uppmanar till enad kamp för att få ett slut på det kapitalistiska systemet en gång för alla och att etablera en demokratisk socialistisk planerad ekonomi för att få ett slut på allt förtryck.