av Per Olsson
Den 14 maj ska försvarsberedningen, där alla riksdagspartier är representerade, lägga fram sin slutrapport. Eftersom alla riksdagspartier i mer eller mindre grad vill fortsätta att rusta upp militären är rapportens slutsats på förhand given; med hänvisning till en lika enögd som mörkblå så kallad säkerhetsanalys föreslås höjda försvarsanslag fram till år 2025.
Enligt uppgift finns redan en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och samtliga högerpartier om en kraftig ökning från nuvarande 54 miljarder kronor till 84 miljarder år 2025, vilket skulle innebära att försvaret slukar motsvarande 1,5 procent av landets BNP. Som av en händelse är det också vad många Nato-länder, bland annat Tyskland, har som mål.
Oenighet ska dock finnas om hur den militära upprustningen ska finansieras. Det vill säga vad som ska skäras ner för att generalerna ska få vad de begär och för att smörja den inhemska vapensmedjan.
Regeringens hjärta klappar extra hårt för vapenindustrin och vapenexporten. Nyligen flaggade S-ministern Morgan Johansson för nya följdleveranser av krigsmaterial till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, två länder som sedan 2015 bedriver ett förödande bomb- och svältkrig mot Jemen.
Försvarsmakten med överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén i spetsen kampanjar inte endast för högre militärutgifter, utan även för att Sverige inte ska skriva under FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen.
Regeringen vill inte heller skriva under konventionen, men har ännu inte vågat säga det offentligt, utan gömmer sig bakom en utredning vars rekommendation var lika förutbestämda som försvarsberedningens. Enligt utredningen bör konventionen inte undertecknas eftersom det skulle skapa osäkerhet kring Sveriges samarbete med Nato. Dessutom har Vita huset gjort klart att en svensk underskrift skulle försämra de numera så vänskapliga förbindelserna mellan Sverige och USA. Eller som regeringen skriver på sin hemsida: ”Relationerna mellan Sverige och USA är mycket goda. Samarbetet spänner över ett stort antal sektorer och har stärkts under senare år.”
ÖB tycker inte heller att ett kärnvapenförbud ”gagnar Sveriges intressen” och fruktar att det skulle skada ”samarbetet med våra partnerländer, vilket är en del av den svenska försvarsförmågan”. Klarare kan det inte sägas: USA:s och Nato:s kärnvapen är också Sveriges.
