Hökar som trummar för krig

av Maria Hedström

Nöden för palestinierna närmar sig en bristningspunkt, samtidigt som ett politiskt kaos har brutit ut i Netanyahus regeringsbildningsförsök. Trumps USA går in för att backa upp Israels ockupation som aldrig förr, samtidigt som krigstrummorna börjar höras i fjärran i uppladdningen mot Iran. Kommer nya krig och krigsfronter att bryta ut i sommar?

FN:s organ för palestinska flyktingar, UNRWA, slår larm om situationen i Gaza. De har akut pengabrist. En miljon palestinska flyktingar kommer att stå utan mat i juni om inget görs. Det var i början av förra året som USA (som var den största bidragsgivaren) drog in allt sitt stöd till UNRWA, 300 miljoner dollar (2,9 miljarder kronor), vilket tillfälligt kompenserades med nedskärningar och insamlingar från andra länder.
Mattias Schmale från UNRWA berättar i tidningen Omvärlden hur personer i Gaza han har kontakt med nu bara pratar om hur allt faller samman. Hur användandet av droger på gatorna har ökat, prostitutionen gått upp och fattigdom, arbetslöshet och självmord ökat.
Arbetslösheten i Gaza är 53 procent, bland unga är den nästan 70 procent. Vidare beskriver han FN-organet som en ofrivillig 70-åring. När det skapades 1949 var det tänkt som en tillfällig lindring, vilket ger perspektiv på hur länge, flera generationer, Israel har krigat och ockuperat och hur oförmögen den kapitalistiska världsordningen med FN i spetsen har varit i att lösa ”konflikten”.

I över ett år har palestinierna varje fredag demonstrerat vid gränsen mot den blockad av Gaza som inleddes 2007. Vid årsdagen av Israels attack mot demonstranterna i slutet av mars som dödade 200 samlades minst 40 000. 
Våldet mot obeväpnade demonstranter har fortsatt. I början av maj skickades raketer från Gaza mot Israel som besvarades med flera dagars flyganfall, där fyra israeler och 27 palestinier dödades.

Det var val i Israel den 9 april. När detta skrivs går landet mot ett sammanbrott i regeringsförhandlingarna och mot nyval. Benjamin Netanyahu kom åter till makten 2009 och hans Likudparti blev med nöd och näppe största parti på 26,5 procent genom en valkampanj som piskade upp nationalism och stöd från extremhögern. 
För att bilda majoritet vill Netanyahu ha stöd av Avigdor Lieberman, ännu mer högernationalistisk, men denne vägrar nu. Lieberman, som fram till nyligen var försvarsminister, har krävt att privilegier för ortodoxa judar att slippa värnplikten ska avskaffas. Men framför allt att alla planer på någon sorts avtal med Hamas i Gazaremsan ska skrotas.

I lördags demonstrerade tiotusentals i Tel Aviv mot att Netanyahu försöker ställa sig över lagen och undkomma åtal i tre korruptionsmål genom att så snart som möjligt åter börja regera och stifta skräddarsydda lagar för ändamålet.
Trump har tydligt kampanjat för Netanyahu. Sedan den amerikanska ambassaden flyttade till Jerusalem och erkännandet av Golanhöjderna som en del av Israel, trummar Trump på att den amerikansk-israeliska pakten är ”starkare än någonsin”.
Det här ska stadfästas genom en ”fredskonferens” som USA har tagit initiativ till den 25-26 juni. De palestinska ledarna är inte inbjudna att delta. Det är frågan om en ekonomisk intervention som inte kommer att diskutera gränser, Jerusalems status, flyktingfrågan eller säkerhet, utan att genom miljardtals dollar backa upp rika palestinier i Gulfstaterna.
Just nu är Floridaguvernören Ron DeSantis på besök i Tel Aviv tillsammans med 90 amerikanska delegater. Han skyller Israels ockupation av Palestina på palestinierna med uttalandet ”om du ser till hela konflikten så har, enligt mig, det största problemet varit att de palestinska araberna inte har erkänt Israels rätt att existera som en judisk stat.” Ett av uppdragen är att förbereda en lag i Florida som gör att kritik av Israel ska klassas som antisemitism.

Parallellt med uppbackningen av Israel försöker Trump underminera Israels konkurrenter i området. USA ger fullt stöd till Saudiarabien och Förenade Arabemiratens krig mot Huthirörelsen i Jemen som just nu är världens största humanitära katastrof.
För drygt ett år sedan bröt USA kärnenergiavtalet med Iran. Sanktionerna som därefter har följt har varit mycket kännbara för Irans arbetarklass och fattiga. Förra veckan deklarerade Irans höklika president Hassan Rouhani att han backar ur avtalet med kvarvarande västländer om de inte går in för att rädda Irans bank- och oljeindustri. 
Trumps försvarshögkvarter Pentagon hävdar att det så kallade iranska revolutionsgardet ligger bakom sabotaget av fyra fartyg i Persiska viken. Den 24 maj meddelades att USA skickar 1 500 nya soldater till Mellanöstern och Trump varnade att han är beredd att utplåna Iran om landet fortsätter att hota USA.
Förhoppningsvis är det än så länge hot från båda sidor som ingen egentligen har planer på att verkställa. Men med tanke på hur laddad situationen är med många olika politiska och militära grupperingar uppknutna till de olika maktcentrumen är situationen riskabel. En enskild aktion från någon allierad kan trigga igång krig.

Detta visar det avskyvärda med ett ekonomiskt och politiskt system som tillåter eliten att leka med massornas liv för att tillskansa sig själva så mycket makt som möjligt. Socialister kämpar för att vända upp och ner på pyramiderna. Massorna av fattiga och arbetare i alla de olika involverade länderna saknar helt intresse av krig. De har intresse av mat på bordet, arbete, utbildning och en miljö att må bra i. För att få bort orättvisorna och bygga ett system för ekologisk och politisk hållbarhet måste kapitalismen avskaffas.
Som Rättvisepartiet Socialisternas systerparti i Israel/Palestina, Ma’avak Sotzialisti / Harakat a-Nidal al-Ishtiraki, skriver: ”I solidaritet med arbetare och fattiga på båda sidor av stängslet, mot bombningar och ytterligare lögner om så kallad militär lösning, mot blockaden och för att säkra social rättvisa och en rättvis fred”.