Kommunal sköt sig själv i foten

av Mattias Bernhardsson

Hela åtta motioner på kongressen – från bland annat tunga distrikt som Stockholm, Väst, Skåne och Västerbotten – föreslog att Kommunal skulle dra tillbaka sitt stöd för den nya antistrejklagen. Men Förbundsledningens linje om motsatsen vann med marginal trots hårda debatter.

– Jag tror att kongressen gjorde ett historiskt misstag som inte stöttade motionerna kring att Kommunal borde ta tillbaka sitt godkännande av strejkrättsöverenkommelsen. Vi var ett antal kamrater som kämpade med näbbar och klor, men tyvärr stod det tämligen tidigt klart att de som tyckte annorlunda hade lyckats skapa stöd för sin linje, kommenterar Robert Mjörnberg, personlig assistent och kongressombud från Stockholm.
”För ett Kommunal som formar framtiden, det är Kommunals tid nu”, sa förbundsbasen Tobias Baudin och log i sitt avslutningstal på Kommunals kongress.
Exakt hur Kommunal ska forma framtiden var inte lika tydligt, särskilt inte när kongressen beslutade att stå fast vid sitt stöd till antistrejklagen – en lag som kan möjliggöra för arbetsköpare att ”avtalsshoppa” samt öppna dammluckorna för ”gula fackföreningar”(fack som styrs av arbetsköparna).

Beslutet att stå fast vid inskränkningen av strejkrätten var en tragedi som övergick i komik när kongressombuden fattade varandras händer och i stämde upp i kör: ”Jag lovar att jag ska göra allt jag kan för att Kommunal ska vara minst 600 000 medlemmar år 2030”.
Kommunal, som på samma kongress beslutade att höja medlemsavgiften för de lägst avlönade samtidigt som antalet unga, lågavlönade, visstids- och timanställda ökar i branscherna. Kommunal, som i årsskiftet hade strax över 500 000 medlemmar och därmed tappat nästan 100 000 medlemmar sedan år 2000.
Reinfeldt-regeringens attack på fackavgiften och a-kassan var ett stort slag mot organiseringsgraden. Men inte lika förödande som Kommunals egen ledning, vars ovilja att blåsa till strid och använda sin kollektiva makt har demoraliserat stora skikt arbetare. En av Kommunals största medlemstapp kom efter Kommunalstrejken 2003, då en rutten kompromiss över huvudet på medlemmarna ledde till massavhopp.
En medlemsvärvning i den omfattningen skulle kräva en stridbar ledning i takt med medlemmarna, men också i takt med de största frågorna bland Kommunals yrkesgrupper. Hela 66 motioner om kortare arbetstid varav flera med krav på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön var uppe till omröstning på kongressen. Istället blev det Förbundsledningens vaga alternativ om arbetstidsbank som gick igenom.

– Även om Förbundsstyrelsens för­slag om arbetstidskonton är en jämk­ning är jag orolig att det kommer att slå fel och riskerar att bli en lösning för några få och inte majoriteten, säger Robert Mjörnberg.
Även motioner om att Kommunal ska driva att avskaffa individuella löner röstades ned. Förbundsledningen var dock hårt pressad i frågan och fick ändå till sist backa från sina ställningstaganden när det gällde kraven om att utreda individuella löner.