Vården illa rustad för coronaviruset

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

”Jag var lite för optimistisk”, har statsepidemolog Anders Tegnell tvingats medge om sin prognos i Aftonbladet förra torsdagen om att antalet nya registrerade fall av smittade skulle kulminera senast på lördagen. Istället har antalet smittade av coronaviruset i Sverige på några få dagar mer än tredubblats till när detta läggs upp 399 fall (onsdag).

Även om ingen ännu har avlidit här är Sverige räknat per person just nu det nionde landet av 115 som har uppmätt flest registrerade fall i förhållande till befolkningens storlek, vilket inte minst kan bero på stockholmares resvanor till riskområdena i Italien och Iran.
Sedan Sverige nu också har fått minst en handfull fall i Stockholm och Västra Götaland utan koppling till resor i riskområden har Folkhälsomyndigheten nu höjt riskbedömning för en ”allmän samhällsspridning” av smittan till ”mycket hög”.
Myndighetens tidigare underskattningar av smittrisken har utsatts för en växande kritik, liksom frånvaron av en tydlig beredskapsplan inför en allmän smittspridning i samhället. Detta är särskilt allvarligt då Sverige vid sidan av Portugal i utgångsläget har färre bemannade intensivvårdsplatser än något annat land i Europa.

Den italienske premiärministern Guiseppe Conte chockade på måndagen både landets egen befolkning och omvärlden genom att inte bara sätta de hårdast drabbade regionerna i norra Italien utan hela landet i en i första hand månadslång karantän. 
Detta är en oemotsvarad åtgärd som innebär en nedstängning av alla landets skolor, universitet, sportevenemang, biografer, kyrkor, barer, begravningar och andra utomhusvistelser som inte rör sig om arbete eller en nödsituation. 
Mot en bakgrund av 7 375 registrerade och enligt forskare uppskattningsvis fyra gånger fler verkliga fall och 366 döda är Italiens karantän ett desperat försök att förhindra virusets snabba spridning, i likhet med Kinas drakoniska avspärrning av mångmiljonstaden Wuhan och den övriga Hubeiprovinsen. 
Att detta görs till priset av att Italien med all säkerhet kastas ned i en recession, där till exempel hotell och hela den viktiga turistnäringen redan talar om 90-95 procents avbokningar, visar lägets allvar. I förhållande till befolkningens storlek är Italien världens hittills allra värst drabbade land, med relativt sett nästan tre gånger fler både smittade och döda (463 när detta skrivs) än Kina, vilket med all sannolikhet också innebär en snabb smittspridning i hela Europa. Allra mest oroande vore en snabb och okontrollerad smittspridning i Afrika och andra fattiga länder med liten sjukvård.

När detta skrivs har enligt Världshälsoorganisationen WHO 114 562 människor registrerats som smittade i 115 länder, vilket med all sannolikhet är en mycket stor underskattning, och 4 028 som döda. 
Utanför ursprungslandet Kina med 80 761 registrerade fall är de länder som har flest fall Italien med 9 172, Sydkorea med 7 513 och Iran med 7 161. 
WHO:s generaldirektör Dr. Tedros Ghebreyesus förklarade också på måndagen att världen nu håller på att ta tappa kontrollen över virusets spridning, men att åtgärder som särskilt Kinas extrema karantäner visar att det går att bromsa förloppet och minska smittspridningen.
Folkhälsomyndigheten varnade för en vecka sedan för ett värsta-scenario med 10 000-
15 000 insjuknade i Sverige. Det är en bedömning som en rad forskare har invänt emot, efter en genomgång av gjorda studier om smittspridningen som har gjorts vid Umeå universitet tillsammans med forskare i Heidelberg i Tyskland och Zhgangshou i Kina, som tyder på att både WHO och den svenska Folkhälsomyndigheten troligen har underskattat virusets överförbarhet. 

Mot bakgrund av den mycket snabbare smittspridningen av coronaviruset än för en vanlig influensa har folkhälsoprofessorerna Joacim Rockström i Umeå och Björn Olsen i Uppsala tillsammans med fyra andra forskare och professorer uppmanat Folkhälsomyndigheten att byta strategi mot denna pandemi, efter att den har fått ta tillbaka flera uttalanden som att smittspridning utanför Kina är osannolik, att viruset inte skulle drabba Sverige och att toppen i Sverige redan är nådd. 
Kontaktspårning och isolering av redan sjuka räcker inte, hävdar de och hänvisar till studier som pekar på en reproduktionskvot av 2,5-3 eller rentav mer än 3 smittade per insjuknad. Därmed kan nästan 70 procent av en befolkning smittas utan kraftfulla åtgärder för att begränsa smittöverföringen från detta nya virus som ingen har immunitet emot. Om reproduktionskvoten kan pressas under 1,0 kan epidemin dö ut.
”Fler förseningar och chansningar kan få ödesdigra effekter på folkhälsan”, varnar de och föreslår i likhet med de brittiska myndigheterna uppmaningar till minskat resande, fler råd om karantän vid oro för smittöverföring, samt stängda skolor och vårdavdelningar om barn och personal kan misstänkas ha blivit smittade.

Coronaviruset hotar att bli en svart sanningens minut för en högerstyrd vård utan marginaler.

Att Sverige, som regeringen och Folkhälsomyndigheten hävdar, är väl rustat att bemöta en coronaviruspandemi är det få som går på. Enligt överläkaren Lars Engerström (sjukhuslakaren.se) låg snittsiffran över antalet intensivvårdsplatser per 100 000 invånare under 2019 i Europas absoluta botten på bara 5,0 (ned från 5,8 i början av 2000-talet), jämfört med snittet för Europa på 11,5 och för Tyskland på 30. 
I hela landet finns det bara 526 intensivvårdsplatser, varav 5,3 procent var överbelagda redan under 2019. I Stockholm står välutrustade intensivvårdsplatser tomma av brist på personal. Om 5 procent av de som insjuknar i ett större utbrott behöver intensivvård räcker dessa vårdplatser ingenstans. 
I till exempel vårdkrisens Stockholm kan situationen snabbt bli mycket kaotisk. På Södersjukhuset i Stockholm infördes nyss stabsläge en vanlig helg utan att något särskilt hade inträffat. På S:t Görans sjukhus infördes häromdagen ett stabsläge sedan en första patient upptäckts med coronaviruset och ett tjugotal vårdanställda som hen varit i kontakt med därför skickades hem. På Nya Karolinska är det extrem brist på ecmo-platser, syresättning utanför kroppen genom membran som är viktigt för coronainsjuknade.
En epidemi kommer omedelbart att gå ut över alla planerade operationer och behandlingar som inte är direkt akuta, med stort lidande för många patienter. Om epidemin blommar ut under sommaren måste också dagens vårdpersonal vara beredd på nödåtgärder som beordrad nödfallsövertid och avbruten semester, kortad dygns- och veckovila.

Enligt en färsk lägesrapport från Socialstyrelsen har flertalet regioner brist eller risk för brist på personlig skyddsutrustning och provtagningsmateriel, träning och övning i hantering av sådan utrustning och rekommendationer om hur relevanta vårdplatser kan säkerställas om situationen eskalerar.  I dagsläget finns endast skyddsutrustning för 5 800 diagnosbesök och drygt 1 400 vårddygn.
Än värre brister när det gäller detta finns med all säkerhet bland alla anställda inom äldreomsorgens äldreboenden och i hemtjänsten, där de vårdtagare finns som löper störst risk att bli allvarligt sjuka och dö. 
Karolinska Institutet (KI) får nu ett uppdrag som snabbt kan bli övermäktigt, nämligen att arrangera övning och träning i hantering av personlig skyddsutrustning.  

Coronaviruset hotar att bli en svart sanningens minut för den högerstyrda vård utan marginaler, som i Stockholms fall har prioriterat privata vårdföretag för miljardbelopp i vinster till kapitalägare och konsulter, skrytbyggen som Nya Karolinska och vårdval för de friska före patientsäkerheten för de äldre och multisjuka som bäst behöver den.   
De vårdanställda inom det så kallade Sjukvårdsuppropet som dagligen känner detta in på bara kroppen har ironiskt nog sett sig tvingade att ställa in den planerade Patientsäkerhetsmarschen den 29 mars med anledning av detta. Det är både förståeligt och olyckligt. 
Enligt finansminister Magdalena Andersson ska regeringen ”i närtid” lägga en extra vårändringsbudget efter förhandlingar med C och L. Hur mycket är oklart, säkert är att det inte lär räcka och att det får konkurrera med de stöd till företagens kommande ”korttidsveckor”, uppskjutna inbetalningar av moms med mera som Svenskt Näringsliv och fackförbunden vill se för att dämpa konsekvenserna av ett ras i konjunkturen.

Det är nu kraven måste ställas på att snabbt utveckla beredskapsplaner för både sjukvården och inte minst den ännu otroligt förbisedda äldreomsorgen, under kontroll av både facken, personalen, pensionärs- och patientorganisationer. 
Det är nu när pressen på att skjuta till extra resurser är som störst som kraven behöver resas på en kraftigt upprustad och offentlig vård och omsorg enligt behoven, utan privata gräddfiler och utan vinstintressen. Det är också nu vi skulle behöva kräva ett statligt företag för produktion av läkemedel och medicinsk utrustning.