Svidande kritik mot skolan i Luleå

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

I en mycket omfattande enkät bland sina medlemmar i Luleå har Lärarförbundet kartlagt arbetsmiljön inom skolan i Luleå. Resultatet är skrämmande: 62 procent anser att kommunen inte är en bra arbetsgivare och 88 procent anser att arbetsbelastningen är för hög! Dessutom visar den att medlemmarna inte har någon som helst entusiasm för kommunledningens planer på allt större skolor och förskolor.

Hela 575 pedagoger från förskola till gymnasiet i Luleå svarade under 2019 på Lärarförbundets enkät. De flesta jobbar inom förskolan, men nästan lika många av de svarande arbetar inom grundskolan F-9. Nästan alla var anställda av Luleå kommun. 
Undersökningen bekräftar bilden av en extrem tuff arbetssituation. 
88 procent av de svarande anser att arbetsbelastningen är för hög. Många beskriver arbetsmiljön som mycket stress- och kravfylld med för lite personal och ingen tid för rast/lunch. 

Annat som tas upp är för många ”bisysslor” i form av dokumentation, beställningar och att tvingas rycka in som kurator, specialpedagog med mera när det inte finns tillräckligt med personal. 
Talande är att betydligt fler beskriver den psykiska arbetsmiljön som dålig (72 procent) än som tycker den fysiska arbetsmiljön är dålig (39 procent). Många kommentarer är kopplade till arbetsbelastningen, såsom ”ingen återhämtning”, ”psykisk och fysiskt utmattad”, ”känsla av otillräcklighet” och ”brist/avsaknad av resurser för barn i behov av särskilt stöd”. 

Av ovanstående svar är det inte konstigt att hela 62 procent anser att kommunen INTE är en bra arbetsgivare. Intressant är att Lärarförbundet har ställt följdfrågan hur kommunen ska bli en bra arbetsgivare. Inte oväntat kommer ”högre lön” på första plats (drygt 30 procent anser det), men strax därefter kommer ”Lyssna på professionen”, ”Se över lärares faktiska arbetsuppgifter” och ”Minska barn/elevgrupperna” (alla med cirka 25 procent).
Bristen på dialog syns också i att fler än hälften anser att arbetsgivaren inte ”aktivt efterfrågar och lyssnar på åsikter kopplade till arbetsmiljö och arbetsbelastning”. Flera kommentarer är i stil med ”De menar snarare att det är vårt eget fel om vi är stressade, att vi behöver kompetensutveckling eller alternativa metoder för att hantera stressen”.
Med på listan för att bli mer attraktiv är också ”Lägg ned Framtidens Skola” – det projekt för stordrift inom skola och förskola som S- och M-ledningen i kommunen driver. Motståndet mot större enheter syns på flera sätt. Trots att 20 procent av de svarande arbetar på enheter med fler än 300 elever är det bara 5,7 procent som vill jobba på sådana enheter.

Undersökningen bekräftar bilden av en extrem tuff arbetssituation. 

På direkta frågor om fördelar/nackdelar med små respektive stora enheter är bilden tydlig: fördelar med små enheter och nackdelar med de stora. Samhörighet, trygghet och bra kontakt med barn/elever/vårdnadshavare lyfts fram som positivt på de små enheterna, medan svårighet att täcka upp för en frånvarande kollega ses som problem. På stora enheter ser man risken att de blir opersonliga, anonyma, sämre kontakter/relationer och svårighet att hålla ihop enheten. 
De flesta medlemmar ser ingen fördel med stora enheter, men när något lyfts fram är det främst att det des större möjligheter till utbyte och kollegialt lärande.

Lärarförbundet enkät är ett brutalt fördömande av skolpolitiken, både decennierna av nedskärningar på bekostnad av barn/elever och personal, men också de senaste årens stordriftstrend där skola/förskola kommersialiseras i allt större enheter för att ”effektivera” utnyttjande  av personal och lokaler, samt göra skollokaler attraktiva för fastighetsbolag.
Skolkampen i Luleå och nätverket Hela Kommunen Ska Leva och Lära har dock gett motståndet ett ansikte. Folkomröstningen den 8 november, som kampen har tvingat fram, är nästa steg och kan med ett stort valdeltagande sätta nedskärningpolitiken rejält på defensiven.