Barnfamiljer tvingas bo med kackerlackor och mögel

I dessa barackliknande längor i Brandbergen bor flyktingfamiljer och bostadslösa barnfamiljer som placerats av socialtjänsten i Haninge. Vardagen här är vattenskador, mögel och kackerlackor. Problemen med kackerlackor rapporterades till Haninge kommun redan i november förra året.

Men inget har gjorts. Barnfamiljerna har inte evakuerats. Det är en skandal.

MATTIAS BERNHARDSSON

–Jag gick in i mitt igentejpade sovrum igår. Drog isär sängarna och det klamrade sig fast både levande och döda kräk på sängkläderna och ner på golvet, berättar Mia Raanaes som bor här med sin femåriga dotter.

Mellan midnatt och 05 är kackerlackorna som flest och som mest aktiva. Mia snittar 2-3 timmars sömn per natt, oftast vakar hon när dottern sover och dödar så många kackerlackor runt henne hon bara kan. 

– Även om kackerlackorna dör så verkar jag och dottern vara allergisk mot deras avföring och sekret, säger Mia som har två allvarliga sjukdomstillstånd. 

Mia lider av epilepsi och har ett genetiskt hjärtfel. Hon har opererat hjärtat fyra gånger. Hemma står en hjärtmonitor, som kan förstöras av kackerlackorna.

– Jag vaknar med svullna läppar och kladdiga ögon efter de få timmarna jag sover, något jag medicineras för. Epilepsianfallen avlöser varandra, jag har fått order om att höja dosen och hjärtat bråkar.

– Varje dag säger min dotter att hon inte vill bo här och att hon längtar till att få sova i hennes säng i vårat riktiga hem hon har fantiserat ihop. Sånt känns kan jag tala om. Jag sitter och grinar när mitt barn har somnat i soffan om kvällarna.

Hos Mias granne finns det ”ganska lite” kackerlackor, ett 10-tal. Familjen har fått nog och har flyttat in i ett tält. 

– Alla mina tillhörigheter är smittade. Kyl och frys håller på att säcka ihop då det finns kräk bakom och inne i alla håligheter på vitvaran. Likaså med spisen, det kryper fram så fort jag öppnar ugnsluckan, berättar Mia, vars lön redan är slut då de inte kan laga mat och tvingas äta ute.

Mia har ringt kommunen och socialjouren ett flertal gånger i hopp om att få ett akutboende åt sig och mitt barn. Svaret hon fått har varit upprepade Nej.

Mia skulle bara bo i kommunens boende i 8 veckor för att sedan flytta in i en riktig lägenhet. Det blev aldrig av. Mia har nu bott hela 8 månader med sin dotter på boendet. 

Kommunen har glömt bort henne. Mias kontaktperson på kommunen har gått i pension och när hon ringer kommunen säger de att de inte kan hjälpa henne. Kackerlackor dras till fukt och bristande ventilation. Många lägenheter har stora problem med just vattenskador, fukt, ventilation och mögel. 

Hade kommunen agerat på en gång när man fick rapporterna om kackerlackor förra året hade problemen kunnat lösas mycket lättare och snabbare än idag. Kommunen har precis nu vaknat och det kommer och lämnar saneringsfirmor titt som tätt. Men de har det inte lätt:

– Saneringsfirman var hos grannen igår. Jag stod utanför. De kunde inte ens gå in i hennes bostad då golven, väggarna och taken var övertäckta med kackerlackor.

De var helt handfallna. Killen sa att han hade i sin journal fått en förmiddag skriven på den adressen men det fanns inget han kunde göra.

– Jag bad honom med tårfyllda ögon att hjälpa mig, ge mig fällor vad som helst så jag kan få lite underlättning tills de ska komma till mig, men det kunde han inte. Det ”fanns inget att göra”, det har gått för långt hos grannen. Det här var ”det värsta han sett”.

Att kommunen kunde låta detta gå så långt är en skandal. Ingen människa, särskilt med småbarn ska behöva bo så här. 

Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge kräver att kommunen evakuerar samtliga barnfamiljer nu. ■