Svensk ekonomi krympte med 8,6 procent under andra kvartalet i år. Aldrig i modern tid har ekonomin rasat så snabbt och så djupt under ett enskilt kvartal.
Det snabba krisförloppet saknar historisk motsvarighet. Till skillnad från andra länder krympte den svenska ekonomin under årets tre första månader, men under våren vände alla kurvor brant nedåt.
Raset är dock inte lika stort som i andra länder, vilket i huvudsak beror på att Sverige inte varit lika nedstängt och inte heller är lika beroende av inkomster från de hårt drabbade besöksnäringarna (globalt har turismen minskat med 98 procent i år och så många som 100 miljoner jobb kan försvinna från rese- och turismbranschen).
Under de kommande månaderna väntas en sannolik återhämtning. Men den blir långsam, svag och kroniskt instabil och för helåret väntas ekonomin krympa med minst 5 procent enligt de färskaste prognoserna. Ett så kraftigt fall under ett år har inte skett sedan krigsåret 1940.
Bristande efterfrågan både globalt och på hemmaplan begränsar återhämtningen.
Sverige är extremt beroende av export och nya utbrott av smitta i något eller några av de länder som är de största marknaderna kan följas av nya nedstängningar och nya avbrott i produktions- och leverantörskedjor som resulterar i minskad efterfrågan. Dessutom gynnas de svenska företagen inte längre av en sjunkande kronkurs, istället ökar kronan i värde när kurserna på andra valutor, inte minst dollarns, faller till följd av krisen och växande underskott.
På hemmaplan hålls uppgången tillbaka av osäkerhet om smittan, fortsatt hög arbetslöshet, minskade hushållsinkomster och otillräckliga offentliga satsningar. Sedan mars har ytterligare drygt 225 000 människor blivit arbetslösa och arbetslösheten har ökat till 9,2 procent. Enligt Riksbanken kommer ”sysselsättningen fortsätta att minska under andraoch tredje kvartalet, för att plana ut mot slutet av året. Arbetslösheten stiger således snabbt på kort tid och väntas uppgå till 9,6 procent under andra halvan av 2020” Riksbaken: Penningpolitisk rapport, juli 2020).
Hittills i år har den offentliga konsumtionen inte ökat alls samtidigt som behovet av satsningar på jobb, välfärd, infrastruktur och klimatomställning blir allt mer akut.
Regeringens satsningar är för små för att den offentliga konsumtionen ska bli en tillväxtmotor. Utan omedelbara stödinsatser väntar nya nedskärningar i kommuner och regioner innan årets slut. För nästa år behöver kommuner och regioner ”ett tillskott på 35 miljarder kronor under 2021 – utöver vad som hittills beslutats och aviserats – för att klara verksamheten utan stora skattehöjningar eller nedskärningar”, skrev sex LO-ekonomer i en debattartikel i Dagens Samhälle (Sveriges Kommuners och Regioners tidning) den 4 juni.
Krisens orsaker är kapitalismens kortsiktiga vinstjakt och det kaos som härskar på marknaden. En effektiv krisbekämpning kräver kamp för en socialistisk politik – för kapitalismens avskaffande och en planerad demokratisk ekonomi för gemensamma behov och i samklang med naturen. ■
Per Olsson
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.