av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv
Den som till äventyrs trodde att borgerligt styre innebär försiktighet med skattebetalarnas pengar borde läsa Östersundspostens (ÖP) granskning av Engelska skolans (IES) etablering i Östersund.
I en serie artiklar har tidningen visat hur det gick till när IES fick möjlighet att etablera sig i Östersund. De fick tillgång till Palmcrantzskolan, en gammal gymnasieskola, utan en massa tidsödande utredningar eller konsekvensbeskrivningar. I själva verket tog processen mindre än ett halvt år, från slutet av november 2018 till slutet av mars 2019.
Den 21 mars 2019 höll skolförvaltningen ett möte med föräldrar till barn i grundsärskolan. Där presenterades hur en ny grundsärskola, integrerad med en vanlig grundskola, skulle se ut. Efter flera års utredning var resultatet klart att redovisa. Alla var mycket nöjda med resultatet, såväl lärare som föräldrar och elever. Särskolan skulle flytta in i Palmcrantzskolan som skulle byggas om för att passa särskolans behov. På andra sidan skolgården ligger Körfältsskolan, en kommunal grundskola.
10 dagar efter det föräldramötet kom kallduschen. Palmcrantzskolan skulle gå till IES. Alla trodde att det var ett dåligt aprilskämt.
Beslutet om IES:s etablering hade i tysthet fattats av ett fåtal politiker. Även efter att beslutet hade fattats fortsatte tjänstemännen att planera för grundsärskolan. De hade inte fått några andra direktiv. De ledande säger att de inte kände till att tjänstemännen fortsatte planeringen.
– Vi utgick nog ifrån att den tanken hade fallit ifrån. Vi var ju nya på våra positioner, säger Joel Nordqvist (M), dåvarande ordförande i Barn- och ungdomsnämnden.
– Det fanns inga pengar, men processen pågick, säger kommunalrådet Bosse Svensson (C).
Pengar fanns avsatta i den budget som antogs i november 2018. Man borde kunna kräva av ansvariga politiker att de vet vilka beslut de själva har tagit. Det går inte att skylla på att de var nya i sina ämbeten.
När nu den styrande alliansen ska förklara varför man inte informerade tjänstemännen i nämnden om vad som var på gång förklarar man att det var onödigt då det inte var en skolfråga, utan en fastighetsfråga.
För några år sedan fick IES nej till att etablera sig i Östersund eftersom en etablering skulle innebära ett alltför stort ingrepp i Östersunds skolorganisation. Inför den här omgången fick tjänstemännen minimal tid på sig att skriva en konsekvensanalys.
När beslutet skulle tas i fullmäktige i juni mörkades delar av deras analys. Det var delar där tjänstemännen pekade på risken att en eller flera skolor i centrala Östersund skulle läggas ned vid IES:s etablering.
Det har redan hänt. Körfältsskolan lades hastigt och lustigt ned utan att det var helt klart vart eleverna skulle ta vägen. In i den skolan har nu grundsärskolan flyttat temporärt i väntan på att få flytta in i Storsjöskolan som ska byggas om för att passa särskolans behov.
Där får man knappt ett år för planering att jämföra med flera år för Palmcrantzskolan, en enplansbyggnad, att jämföra med två plan på Storsjöskolan.
Här ser vi hur elevernas intresse får stå tillbaka för en prestigeetablering som förhoppningsvis ska få fler att flytta till kommunen. Utredningen om grundsärskolan har kostat miljoner, pengar som nu kastas rakt i Storsjön.
Dessutom är det inte säkert att de elever som går på IES får lika grundläggande kunskaper som om de hade gått på en kommunal skola. Att undervisas på ett annat språk än sitt förstaspråk innebär stora svårigheter och det för med sig att kunskaperna inte blir lika djupa.
I valet mellan ett prestigeprojekt och en god skolsituation för Östersunds elever, grundskola såväl som särskola, valde Östersunds skolpolitiker prestigeprojektet, dessutom efter mycket smusslande. Inte en av svensk kommunpolitiks bästa stunder.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.