Nya gymnasielagen: En lag med många brister

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

I covid-19:s spår är arbetslösheten stor. Speciellt svårt att få jobb är det för ungdomar utan tidigare arbetslivserfarenhet. En grupp ungdomar som har det extra svårt är de flyktingungdomar som har uppehållstillstånd enligt Nya gymnasielagen (NGL) och som gick ut gymnasiet i våras. De är piskade att hitta ett permanent jobb innan jul – annars ska de utvisas. 

Under hösten 2015 anlände många ensamkommande ungdomar under 18 år till Sverige. De tvingades vänta länge på ett första beslut från Migrationsverket. Trots att de var underåriga prioriterades deras ärende ner till förmån för lättare fall. De flesta av dem kommer från Afghanistan. Dessa ungdomar har varit, och är, föremål för en intensiv politisk diskussion.

Miljöpartiet var pådrivande bakom NGL, som antogs den 7 juni 2018. Det är en lag med många brister. I lagen stadgas att man skulle ha ansökt om asyl före den 24 november 2015, väntat minst 15 månader på första avslagsbeslutet samt vara minst 18 år vid första avslaget. 
Uppfylldes de kraven kunde man få uppehållstillstånd i 13 månader med möjlighet till förlängning om man hade påbörjat en godkänd gymnasieutbildning, ett uppehållstillstånd som kunde omvandlas till ett permanent uppehållstillstånd om man lyckats få stadigvarande försörjning inom sex månader.
Enligt Migrationsverkets tolkning räknas inte provanställning. När den lades fram beräknades den omfatta cirka 9 000 personer. 

Nu har det alltså blivit allvar för några av dessa ungdomar. Fast jobb innan jul är vad som krävs. Fast jobb inom sex månader efter gymnasiet är aldrig lätt och nu med corona är det ännu svårare.
Det är många svenskar som är engagerade i dessa ungdomar och många har skrivit till justitiedepartementet om en förlängning av tidsfristen. Morgan Johansson (S) har dock gett kalla handen. Inga förmildrande omständigheter. 
En del har lyckats, men långt ifrån alla, inte för att de inte har försökt. En kille frågade mig en dag ”Var ligger Småland?” Han hade fått ett mejl från ett företag i Gnosjö dit han hört av sig. Han (och många andra) söker alltså jobb överallt i landet. 
Det här är ungdomar vars enda trygghet finns där de bor, speciellt om de, som i det här fallet, bott på samma plats sedan de kom till Sverige. 
De känner inte till vårt land speciellt bra – ändå söker de jobb i delar av Sverige de inte ens vet var de ligger. Det visar desperationen. 

Vad som händer nu är bara toppen av ett isberg. Det är många som nu går andra eller tredje året i gymnasiet och alltså slutar gymnasiet nu till våren eller nästa vår. Vi kan få se många desperata ungdomar framöver. 
De här ungdomarna måste få ro. Det vinner alla på. Efter 5 års väntan måste de få permanent uppehållstillstånd.