Svårt för unga när arbetslösheten ökar

av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Den totala ungdomsarbetslösheten i Sverige har ökat under det senaste året, och inte förrän i 30-årsåldern har de flesta sysselsättning. Vissa grupper är dessutom överrepresenterade i statistiken, bland annat personer som är födda i ett annat land eller som har en funktionsnedsättning.

Ungdomsarbetslösheten för åldern 15-24 år låg i september på hela 21,6 procent, en ökning med 4,1 procent jämfört med förra året. Men även hos personer i åldern 25-29 år är arbetslösheten hög. Åldern när majoriteten har en sysselsättning var 20 år 1990 men har ökat till 30-årsåldern idag. Ungdomsarbetslösheten har ökat snabbt under det senaste året och Arbetsförmedlingen förväntar sig att den kommer fortsätta öka.
Unga arbetare är en grupp med sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, och på grund av pandemin har läget varit ännu värre för unga. 
Antalet arbetslösa i åldern 15-24 år ligger på 119 300 personer. Inom gruppen unga som varken arbetar eller studerar är personer med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och utrikes födda överrepresenterade.
Av de unga som har ett arbete är det många som har osäkra anställningar och deltidsanställningar med låga löner. I kombination med bristen på billiga bostäder har unga särskilt svårt att få en egen bostad och många bor kvar länge hos sina föräldrar eller hyr ett rum i någon annans hem.

Vetskapen om att det varken finns arbeten eller bostäder leder till att många unga redan från tonåren saknar framtidstro och är en viktig orsak till att den psykiska ohälsan är så hög bland unga idag. En rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att unga med fast anställning har en bättre psykisk hälsa än unga med osäkra anställningsformer.
Samma rapport visar att de ekonomiska svårigheterna och oro för bostadslöshet är lika stor hos unga med osäkra anställningsformer som hos arbetslösa. Rapporten visar att den viktigaste faktorn när unga söker arbete är hur trygg anställningen är.

När arbetsgivarna försöker ge bilden av att unga gillar friheten och ”flexibiliteten” med timanställningar handlar det egentligen om att det är lönsamt för företagen att anställa unga med osäkra anställningsformer. Osäkra anställningsformer är enbart ett sätt att utnyttja arbetare maximalt och dessa anställningsformer måste försvinna.
Trygga anställningar och bostäder ska vara en rättighet för alla, och är en förutsättning för ett jämställt samhälle.