Global och växande kvinnokamp

av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Kvinnokampen i världen den 8 mars visade att den tredje vågen fortfarande är i full gång.

Det pågår Metoo-uppror i Balkan och i Kina. I Indien tog kvinnorna ledningen i böndernas uppror. 40,000 kvinnor samlades i Delhi för protester och sittstrejker. Kvinnor har spelat en ledande roll i rörelsen mot BJP-regeringen som har pågått i flera månader. I Mexiko slog staten till med våld mot kvinnor som demonstrerar mot våld.
New York Times rapporterar från motståndet mot kuppen i Myanmar att kvinnor dominerar även där: ”Kvinnor har samlats i hundratusentals i dagliga marscher av strejkande lärare, textilarbetare och vårdanställda”.

Under den internationella kvinnodagen 8 mars gick hundratusentals ut på gatorna världen över, i protest mot det ökade globala kvinnoförtrycket. Den internationella organisation som Rättvisepartiet Socialisterna är medlem i, ISA (International Socialist Alternative), har sektioner över hela världen. 
ISA och den feministiska, socialistiska kampanjen ROSA organiserade demonstrationer och möten i 18 olika länder under internationella kvinnodagen, med krav som berörde frågor som aborträtten, våldet mot kvinnor och det kvinnoförtryck som har förvärrats av nedstängningarna under pandemin.

I Polen deltog ISA och ROSA på 8 mars-demonstrationer i tre olika städer utöver huvudstaden där polisen upplöste folksamlingen. En av de viktigaste frågorna där är rätten till abort, en fråga där utvecklingen går åt fel håll. Det gäller också den statliga diskrimineringen av hbtq+-personer.
I Österrike var 8 mars-demonstrationerna större i år än de senaste åren, vilket visar att frågor som sexism, våld mot kvinnor och kvinnors rätt till sina egna kroppar är ännu mer relevanta. ISA och ROSA i Österrike tog upp organisationens krav på bättre arbetsvillkor, rätten till fri abort, billiga bostäder och mot könsbaserat våld.

ROSA lanserades i Tyskland den 5 mars, på Rosa Luxemburgs 150-årsdag. ISA organiserade demonstrationer i flera större städer runt om i landet den 8 mars, och ett av kraven som togs upp av många var ett stopp på vinster inom vården.
På Cypern är det förbjudet att demonstrera på grund av pandemin, men ändå samlades demonstranter på gatorna i flera olika städer. Det är även förbjudet att sälja tidningar på gator och torg, så istället höll ISA en kampanj online med flera nya artiklar och ett event den 8 mars.
Även i Grekland höll ISA en nätkampanj med flera artiklar om kvinnoförtryck med krav på förändring. De deltog också i fysiska demonstrationer i flera städer.
I Québec i Kanada deltog ISA på en demonstration den 7 mars, och samma dag organiserade ISA i Vancouver ett online-event tillsammans med två andra organisationer.

I Storbritannien anordnade ISA:s sektion för England, Wales och Skottland den 7 mars en heldag för politiska diskussioner, som startades med temat ”revolutionära kvinnor”. Där deltog aktivister från ISA och ROSA från hela världen.
Kort efter 8 mars uppdagades det att 33-åriga Sarah Everard hade mördats när hon var på väg hem på kvällen i London i början av mars. En polisman är häktad för kidnappning och mord, och det enda motivet som ännu finns för brottet är att hon var kvinna.
Under en improviserad vaka för Sarah som också blev en manifestation mot våldet mot kvinnor, samlades hundratals. Polisen upplöste samlingen med våld, vilket blev ytterligare en påminnelse om hur polisen och makten i övrigt utövar våld mot kvinnor.

Tusentals tog den 20 mars till gatorna i Turkiet i protest mot att landets president Erdoğan bestämt att Turkiet ska lämna Istanbul-konventionen. Konventionen är ett internationellt samarbete för att stoppa våldet mot kvinnor, men Erdoğans regering argumenterar att den är ett ”hot mot familjen”. 
Samtidigt har Världshälsoorganisationen WHO tagit fram siffror som visar att 38 procent av turkiska kvinnor utsätts för våld av en partner under sitt liv, jämfört med 25 procent av europeiska kvinnor. Turkiet för ingen egen statistik över kvinnomord.
I Australien har ett nytt metoo-uppror exploderat under mars. Under en protestdag deltog 100,000 personer på 40 olika platser i landet i kvinnomarscher för rättvisa, i protest mot högt uppsatta politiker som har anklagats för övergrepp eller att ha mörkat övergrepp. En kvinna som inte fick gehör för sin anmälan om våldtäkt mot landets justitieminister begick till slut självmord. 
I Melbourne, där 10,000 personer deltog i en demonstration, hade man tagit fram en 30 meter lång lista med namnen på de 898 kvinnor som dödats av män sedan år 2008.

Den internationella kvinnodagen är en viktig kampdag både för att minnas och dra lärdom av tidigare kvinnokamp, men också för att uppmärksamma pågående kvinnoförtryck och den pågående kampen.
Kvinnokampen behövs i alla världens länder. Mäns våld mot kvinnor är en inneboende del i det kapitalistiska systemet, och förtrycket mot kvinnor är också grundläggande för att kapitalismen ska fungera. Därför normaliseras kvinnofientliga idéer i hela samhället, som rättfärdigar och upprätthåller förtrycket mot kvinnor. 
För att befria oss från det krävs en grundläggande systemförändring, som genomförs av en internationell massrörelse mot kvinnoförtrycket och mot det kapitalistiska systemet.