Allt stöd till BB-personalen

av Katja Raetz // Artikel i Offensiv

Striden på förlossningskliniker om dräglig arbetsmiljö hårdnar. Den tuffa situationen där personalen behöver springa bland flera födande samtidigt har lett till att allt fler, framför allt barnmorskor, säger upp sig.

Krisen finns i hela landet, men har de senaste veckorna särskilt spetsat till sig i Region Stockholm där över 100 barnmorskor har sagt upp sig i år, flertalet under hösten. Finansregionrådet Irene Svenonius (M) har gått ut med ett tillskott på 100 miljoner kronor i den årliga budgeten. 
Dessa pengar är dock alldeles otillräckligt för att komma till rätta med de stora problemen som finns inom förlossningsvården, som Offensiv har rapporterat om i tidigare artiklar. Löftet om att införa principen en barnmorska per födande framstår mest som tomma ord.
Detta förstärks av att arbetsgivarna, Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med arbetsgivarförbundet Sobona, i slutet av förra veckan varnat barnmorskorna för otillåtna stridsåtgärder. Både Barnmorskeförbundet och Vårdförbundets företrädare kallades. Detta försök att skrämma personalen eldar snarare på ilskan.

Uppsägningar har pågått länge. Socialstyrelsen varnade redan i början av året om barnmorskebrist i de flesta regioner, som sedan dess har eskalerat då personalen känner att de inte får gehör för larmrapporterna om arbetsbelastningen. Bland annat visar en avhandling från Göteborgs universitet att nästan hälften av barnmorskorna i studien arbetade deltid på grund av arbetsmiljön.
Fackliga företrädare för undersköterskorna och barnmorskorna, Kommunal, Vårdförbundet och Barnmorskeförbundet, har nu lagt en begäran om åtgärder för arbetsmiljön, en så kallad 6:6a, på förlossningen på Södersjukhuset. 
– Vi gör det här tillsammans. Både undersköterskor och barnmorskor har fått nog, säger Ann-Christine Nilsson, facklig företrädare för Kommunal på Sös, i Kommunals pressmeddelande som förtydligar kraven:
• Omgående säkerställa en bemanning med 12 barnmorskor och åtta undersköterskor per arbetspass. 
• Öppna förlossningsmottagningen och säkerställa att den är bemannad med två barnmorskor per arbetspass. 
• Inom tre månader öka grundbemanningen till 15 barnmorskor och 10 undersköterskor per arbetspass. 
• Fr.o.m. den 1 januari 2022 sänka listningstaket (det totala antalet förlossningar/år) på Sös förlossning för att säkerställa att inflödet av patienter motsvarar både lokalerna och bemanningen. 
• Säkerställa att studenthandledare får tid avsatt för planering, handledning, reflektion och utvärdering med den berörda studenten inom ramen för ordinarie arbetstid.
• Utföra regelbunden kontroll av organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö samt av patientsäkerheten. Kontrollen ska genomföras och dokumenteras en gång per kvartal i samråd med både skyddsombud och övriga medarbetare. Vid identifierade brister ska åtgärdsplan upprättas och tidsangivelse för implementering anges. 
• Genomföra medicinsk kontroll av alla nattarbetare.

Fram till den 22 november har arbetsgivaren tid på sig att komma med åtgärdsförslag. Om de bedöms som otillräckligt kan anmälan sedan skickas till Arbetsmiljöverket. 
Nu gäller det att hålla uppe trycket underifrån, från personalen och befolkningen, för att få till stånd verklig förändring. Rättvisepartiet Socialisterna står för en tydlig omstrukturering av dagens vård, bort från effektiviseringskrav och budgetdisciplin, och för en sammanhållen planerad offentlig ägd vård utifrån befolkningens behov och under demokratisk kontroll av de anställda.

Stor brist på personal även inom röntgenavdelningar

De senaste veckorna har den horribla situationen med platsbrist, återkommande hotad patientsäkerhet och ohållbar arbetsmiljö i förlossningsvården uppmärksammats.
Men förlossningsvården är inte den enda del av sjukvården där trycket är mycket hårt. Vårdförbundets tidning Vårdfokus uppmärksammar den 8 november det pressade läget på röntgenavdelningarna, där yrkesgruppen röntgensjuksköterskor arbetar. 

Det rådde en stor brist på dessa redan innan pandemin, och nu när den långa kön av uppskjutna undersökningar och ingrepp ska betas av blir bristen än större. 
Hela 18 av 21 regioner uppger att de har en personalbrist i denna yrkesgrupp, och då har ändå antalet röntgensjuksköterskor ökat från cirka 1,000 år 2010 till cirka 2,500 nio år senare.

I en undersökning som Vårdförbundet låtit göra uppgav också en stor andel av de svarande att arbetsbelastningen var hög redan innan pandemin, och nästan tre fjärdedelar ansåg att bemanningen är för låg. 
25 procent uppgav att de arbetade med icke-legitimerade kollegor, det vill säga en effekt av personalbrist.
Nu krävs ett gemensamt vårduppror för mer resurser.
Johan Sand, narkos- och intensivvårdssjuksköterska