Hungerkatastrofer hotar i krigets spår

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Kriget i Ukraina innebär inte bara en humanitär katastrof för Ukrainas folk. FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) varnar för att det också kan leda till en växande hungerkatastrof bland 44 miljoner av världens fattigaste i 38 länder, som till exempel Jemen, Syrien, Libanon, Etiopien och en rad andra länder i Nord- och Östafrika.

Knapphet, krig, pandemins efterchocker och höga priser på olja och naturgas tvingar redan idag WFP att betala 30 procent mer för den mat som organisationen köper upp jämfört med 2017, samtidigt som biståndet från givarländerna sinar.
Därmed tvingas WFP redan idag till drastiskt minskade ransoner.
– Halverade ransoner betyder att hungriga barn bara får vad som motsvarar en skål flingor varje dag, säger WFP-chefen David Beasley på deras hemsida den 11 mars.
Till detta kommer nu drastiskt minskade leveranser från Ukrainas svarta jord som är en av jordens viktigaste kornbodar. Förutom en tiondel av världens export av vete och 13 procent av majs svarade Ukraina innan kriget även för mer än hälften av världsexporten av solrosolja.

Ukraina och Ryssland har tillsammans stått för 30 procent av världens export av vete, men då kriget hotar sådden, Ukrainas hamnar vid Svarta havet blockeras och sanktioner stoppar en betydande del av den ryska exporten betyder detta att 13,5 miljoner ton vete och 16 miljoner ton majs inte längre kan exporteras.
Ett fortsatt krig som stoppar utskeppningen från Svarta havet och försvårar vårens sådd betyder både akut brist och globalt höjda priser på vitala matvaror. WFP varnar för att 2022 kan bli ett år av svält bland många miljoner människor som redan balanserar på hungerkatastrofens rand.
John Rich, vd för den Ukrainabaserade livsmedelsjätten MHP, vittnar om att farliga och stängda handelsvägar redan har stoppat all export och nu även hotar den inhemska matsäkerheten.
Om sådden ska lyckas avgörs enligt en intervju med Rich i Financial Times av krigets utveckling de närmaste en till två veckorna. FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO har för sin del varnat för att 30 procent av Ukrainas odlingsområden antingen inte blir besådda eller skördade.

Även EU-länderna drabbas när de inte längre som tidigare kan importera hälften av sin majs, som är viktig för djuruppfödningen, från Ukraina och en tredjedel av sitt konstgödsel från Ryssland. Till det kommer givetvis kraftigt höjda priser på el och drivmedel
Spaniens jordbruksminister Luis Planas talar om stora problem för den spanska djuruppfödning som till 22 procent är beroende av majs från Ukraina. Priserna på konstgödsel rusar också i höjden i takt med priserna på den naturgas som är viktig för produktionen av kvävegödsel.
Även i Sverige har nya matprisrallyn påbörjats i takt med att Ukrainakrigets effekter slår igenom, utöver de kraftigt höjda matpriser som vi redan märker av. Pandemins effekter och höjda priser på el och drivmedel, spannmål, raps, majs, soja, kött, förpackningsmaterial och en försvagad kurs på kronan, lyder några av orsakerna till de prisökningar som redan har skett.
– Just nu pekar samtliga pilar uppåt, vittnar Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdahl.

Enligt TT har bröd blivit 7-8 procent dyrare på ett år. Citrusfrukter har ökat med närmare 20 procent, kaffet med 29 procent. En prisökning med uppåt 20 procent på lax är ett annat exempel. Priset på mjöl har också ökat med 12 procent, vilket även påverkar alla livsmedelsprodukter som innehåller mjöl, som exempelvis pasta. Bara under första veckan i mars steg också priset på mejeriprodukter från Arla med mellan 2 och 10 procent.
– Så här stora höjningar har vi inte sett på årtionden. Det vi ser börjar likna dramatik, säger Ulf Mazur på företaget Matpriskollen till Expressen.
Allt tyder på att det nu väntar fallande reallöner. Enligt en beräkning från Swedbank kan en genomsnittlig tvåbarnsfamilj räkna med att köpkraften kan minska med 500 kronor per månad.