Vart tog vårdens skattemiljarder vägen?

av Katja Hildén // Artikel i Offensiv

Mellan 2016 och 2020 gav regeringen drygt 5,5 miljarder kronor i stöd till landets regioner i syfte att stärka förlossningsvård och kvinnohälsa. Men SVT:s Uppdrag granskning visar att av dessa pengar saknas redovisning av två miljarder kronor; ingen kan säga vad de har använts till.

Miljarderna fick regionerna använda utifrån egna bedömningar om var de gjorde mest nytta – till exempel löner, nyanställningar och utrustning. Dessutom hade regionerna i uppdrag att redovisa för regeringen vad de hade använt miljardstödet till. Detta för att regeringen skulle kunna bilda sig en uppfattning om var behoven finns.
Graden av redovisning varierar starkt mellan regionerna. Enligt SVT redovisar till exempel Gotland nästan varenda krona de har fått, medan Sörmland i stort sett inte redovisar någonting av de 160 skattemiljoner de har fått genom satsningen.
Sverige kommuner och regioner (SKR) anser att det inte ligger inom deras ansvarsområde att känna till vart pengarna från den statliga satsningen har använts till. Emma Spak, chef för sektionen sjukvård och hälsa, säger till SVT att när det gäller överenskommelser mellan SKR och regeringen är det primärt staten som har uppgiften att samla in ekonomiska data till regeringen.

SKR är främst en arbetsgivarorganisation och medlemsorganisation. Därför kan det bli problematiska intressekonflikter när de själva fördelar den här formen av riktade skattemiljarder till sig själva och dessutom inte har en tydligt redovisningsskyldighet inför regeringen.
Emelie Hultberg, styrelseledamot i Läkarförbundet, säger till SVT att de hellre ser att staten använder sina myndigheter för att styra den här typen av riktade bidrag. Förslagsvis Socialstyrelsen eller Inspektionen av vård och omsorg.
Socialminister Lena Hallenberg säger till SVT att det är viktigt att pengarna används till det de är avsedda för, men verkar inte reagera särskilt starkt över att två miljarder kronor, nästan var tredje krona av hennes regerings riktade satsning till förlossningsvård och kvinnohälsa, inte går att redovisa vad de har använts till.
Hon betonar att hon inte vill ålägga vårdpersonalen ännu mer administrativa uppgifter än vad de redan har, men samtidigt förstärka den demokratiska kontrollen. Men hur detta ska göras säger hon inte. Inte heller att det administrativa arbetet inom vården har ökat enormt mycket sedan den öppnades upp för vinstgivande företag.
Att administrera kontakten med de privata företagen har skapat ett gigantiskt administrativt behov som slukar skattemiljarder som hade kunnat användas till mer vårdpersonal för vård och behandling av patienter inom offentlig regi.
Förlossningssatsningarna pågår fortfarande och kraven på regionerna skärptes 2020. Då krävde regeringen nämligen att de skulle betala tillbaka pengar de inte hade använt under året. Och då plötsligt redovisade regionerna åtminstone några hundra miljoner kronor mer än de hade redovisat till SKR.

Vi kommer att hålla ögonen på hur förlossningsvård och kvinnohälsa utvecklas under de närmaste åren. Kommer de ansvariga politikerna att hålla sina löften som har kommit till stånd tack vare gravidas och förlossningspersonals kraftfulla protester?