Mot krig & klimathot – en socialistisk värld är nödvändig

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Efter snart tre månader av krig i Ukraina tycks situationen på slagfältet ha nått ett dödläge ”där de ukrainska styrkorna inte förlorar, samtidigt som de ryska trupperna inte vinner”, enligt Financial Times den 14 maj.

Enligt uppgift från bland annat tankesmedjan Institute for the Study of War har de ryska styrkorna tvingats att ge upp sin planerade storskaliga omringning av ukrainska styrkor i Donbass i östra Ukraina för att istället försöka inta provinsen Luhansk, som utgör en del av Donbass. Om detta utgör en ny vändning i kriget eller är en tillfällig rysk ändring i krigsplanerna i väntan på förstärkningar återstår att se.
Men efter att Putinregimen har erövrat uppemot av 80 procent av Donbass har den ryska invasionen kört fast, vilket kan tvinga Kreml att ge upp målet om att lägga under sig hela östra Ukraina för att istället koncentrera den fortsatta krigföringen på att befästa ockupationen av de områden man kontrollerar.
Utvecklingen i Cherson, som är den enda större stad som de ryska trupperna har tagit över och som är belägen i södra Ukraina vid Svarta havet, pekar i den riktningen. I Cherson förbereder den ryska ockupationsmakten en ”folkomröstning” som ska säga ja till att staden och provinsen med samma namn ansluter sig till Ryssland.

I krigets blodiga fortsättning ryms också att det blir allt mindre av ett krig genom ombud (proxykrig) och allt mer ett krig där de imperialistiska makterna i Väst, särskilt USA-imperialismen, blir direkt indragna.
Efter att ha bistått den ukrainska regeringen med en oemotsvarad mängd vapenleveranser och underrättelseinformation utvidgade den amerikanske försvarsministern Lloyd Austin i april ”USA:s krigsmål i Ukraina till att (även) omfatta ett ’militärt försvagat Ryssland’, som är oförmöget att snabbt återhämta sig från de chockerande militära förluster man lidit”, skrev Washington Post den 3 maj.
Det är också av den anledningen som det ekonomiska kriget stadigt har trappats upp, trots att det bidrar till att påskynda en ny global kapitalistisk kris. Men trots alla de risker som det innebär anser Västimperialismen att det är ett pris som är värt att betala om det kan stärka den egna ställningen på världsarenan.

I snabb takt revideras nu alla tillväxtsiffror ned och i krigets spår har en global hungerkris, ökad inflation samt fördjupad leveranskris följt. Samtidigt börjar den kinesiska kapitalismens siffror att visa rött. I april sjönk industripoduktionen, samtidigt som detaljhandelns försäljning rasade med mer än 11 procent i årstakt och arbetslösheten ökade.
Varningar höjs nu om att både Kina och USA, som har utgjort den globala kapitalismens två tillväxtmotorer, står på randen till recession.
I de fattiga länderna, som aldrig upplevde en ekonomisk återhämtning efter pandemikrisen, är situationen desperat. Antalet med akut osäker livsmedelsförsörjning och som omedelbart behöver livräddande livsmedelsbistånd och stöd till sina försörjningsmöjligheter fortsätter att öka i alarmerande takt.
”Detta gör det mer angeläget än någonsin att ta itu med de grundläggande orsakerna till livsmedelskriserna än att bara reagera efter att de inträffat” larmade nyligen FN-organet FAO.

Men kapitalismens vinstjakt, marknadens kaos, nationalstatens trånga barriär och regeringarnas nationalism är ett absolut hinder för att lösa krisen. En rad länder har stoppat sin veteexport, varav Indien, världens näst största producent av vete, är det senaste.
Kapitalismen och det privata ägandet och kontroll av produktion och distribution omöjliggör också en rättvis fördelning av spannmål och mat, trots att det produceras tillräcklig med mat globalt för att föda alla jordens invånare. Den nationalism och militarism som genomsyrar dagens katastrofkapitalism är också ett absolut hinder för att hejda den klimatkris som systemet skapar och som snabbt har förvärrats av Ukrainakriget.
”Klimatet hotar att bli ännu ett av krigets offer. Politikerna köper olja av diktaturer, förlänger livslängden på kolkraftverk och delar ut bensinbidrag” (SVT den 11 maj).
En annan socialistisk värld är inte bara möjlig, utan är en absolut nödvändighet. Inget är mer akut än kampen för förena världens arbetare och förtryckta i en revolutionär massrörelse som är stark nog att kasta kapitalismen över ända och därmed säkra mänsklighetens och planetens framtid. Gå med i RS och ISA:s kamp för global socialism.
• Stoppa kriget – ut med de ryska trupperna. Nej till imperialism och Natomilitarism.
• Global arbetarblockad mot Putins och oligarkernas olja och gas.
• Ingen borgfred med regeringen – kamp mot chockdoktrin, Natopolitik och prisökningar.
• Rusta välfärden – inte militär.
• Bygg en global kamprörelse mot imperialismens plundring, militarism och krig – för en socialistisk värld i fred och frihet.