Regeringens beslut om att dela ut 60 miljarder kronor till hushåll och företag för att minska effekterna av de skenande elpriserna är plåster på såren, men angriper inte de grundläggande problemen med marknadskaoset som avregleringarna har orsakat.
De skenande elpriserna är ett bevis på de katastrofala effekterna av en avreglerad elmarknad. Trots ett stort elöverskott i Sverige kan priserna bli skyhöga för konsumenterna och vinsterna enorma för energibolagen. Så länge marknaden får styra kan vi räkna med nya elprischocker.
Den 17 augusti kostade elen fem kronor och 40 öre per kilowatttimme i södra Sverige. Samtidigt var priset 4,9 öre i norra Sverige. I Nordnorge var priset faktiskt bara drygt ett öre. Förklaringen är att elen numera säljs på en marknad som är uppdelad i olika prisområden, där tillgång och efterfråga styr priset. Det är priset för den kilowattimme som är dyrast att producera som styr priset på marknaden. Det innebär att när det finns ett behov av att täcka underskottet på el i södra Sverige med el som delvis kommer söderifrån, så är det priset för att producera el i gaskraftverk i Centraleuropa som styr. Det har alltid varit dyrt, men blev ännu mycket dyrare sedan Ryssland inledde kriget i Ukraina.
Så trots att det nästan hela året finns ett stort elöverskott i Sverige och trots att kostnaden för det mesta av den inhemska elproduktionen är låg, särskilt när det gäller vind- och vattenkraft, kan priserna bli skyhöga.
Enligt EU och de svenska regeringar av olika sammansättning som står bakom systemet skulle marknaden se till att den här situationen inte skulle uppstå. Hela tanken är att om elbolagen ser att det går mot ett underskott på el och stigande priser i ett elprisområde, så kommer energibolagen att investera i ny elproduktion. Så har det inte blivit. Det har stått klart sedan många år att några kärnreaktorer skulle tas ur drift och att det skulle leda till ett underskott på el i södra och mellersta Sverige. Men ändå har de stora energibolagen byggt ut vindkraften i norr, där det har gått att bygga vindkraftparker i mycket stor skala.
Varken politiker eller energibolag har haft målet att minska elanvändningen och för de stora energibolag som äger elproduktionen i Sverige har det rått drömläge. Kostnaderna för att producera el med vind och vatten är mycket låg. Sol och kärnkraft kostar något mer, men kostnaden är ändå liten i förhållande till dagens priser, vilket ger elbolagen enorma vinster.
Under valrörelsen har partierna tävlat i att föreslå åtgärder för att hålla priset på el nere i vinter. Socialdemokraterna har tagit ledningen med ett förslag om att dela ut minst 30 miljarder kronor från ett överskott från de avgifter som Svenska Kraftnät har fått in. Med motsvarande stöd till företagen vill S totalt dela ut 60 miljarder kronor. Den moderatledda alliansen har föreslagit sänkningar av skatt och moms.
Gemensamt för förslagen är att de inte riktar sig till de som mest behöver stödet. Även den som bor i en lyxvilla med uppvärmd svimmingpool skulle få stöd för varenda kilowattimme.
Inget av partierna har förslag om att beskatta de extrema vinsterna som energibolagen kommer att göra på de höga elpriserna i Europa.
Framförallt är det inget parti som vill ta itu med grundproblemet. Avregleringen av elmarknaden är själva grundorsaken till att elpriserna har kunnat svänga allt mer kraftigt och att prisskillnaderna mellan olika delar av landet har blivit helt orimliga.
För att säkra rimliga och stabila elpriser måste elmarknaden skrotas och en reglering av priserna återinföras. De stora energibolagen behöver ägas gemensamt för att säkerställa att ny elproduktion byggs där den behövs mest och att vinsterna går till samhällsnyttiga ändamål. Det behövs en långsiktig plan för bättre hushållning med el i alla delar av samhället.
Även om det är möjligt att elpriserna om något år sjunker igen så går det att säga med säkerhet att nya pristoppar som de vi ser idag kommer så länge priserna sätts på en elbörs. ■
