Afghanistan: ”Mänskliga rättigheter – kvinnors rättigheter”

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Lördagen den 14 januari hölls en demonstration i Stockholm för kvinnors rättigheter i Afghanistan, och till försvar av grundläggande mänskliga rättigheter. Över hundra personer samlades på Norrmalmstorg för att lyssna på talarna och ropa talkörer som “human rights – women’s rights!” (“mänskliga rättigheter – kvinnors rättigheter!”) tillsammans. Protester hölls samtidigt i över 50 städer i 20 länder världen över. 

Många hade med sig skyltar och banderoller med budskap som uppmärksammade talibanstyrets förtryck och försvarade kvinnors rätt att gå i skolan, röra sig fritt och leva ett självständigt liv, utan att hotas eller utsättas för våld. Konferencierer var Zahra Hosseiny från Liv Utan Gränser och Philip Arian Latif från Svenska Afghanistankommittén (SAK). 

En av talarna var Annika Schabbauer, f.d kanslichef för Operation 1325, en paraplyorganisation som grundades av flera kvinno- och fredsorganisationer inklusive Kvinnor För Fred (KFF), Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SVK), KvinnorKan och Gröna Kvinnor med flera. Siffrorna 1325 refererar till Förenta Nationernas säkerhetsrådsresolution 1325 från år 2000 som slår fast att kvinnor och flickor som lever i väpnade konflikter och krig har rätt att delta i politiskt beslutsfattande och att skyddas från sexuellt våld.

Hon berättade bland annat om när hon besökte Afghanistan i november, och träffade flera kvinnor som tvingats fly från våld och hot på grund av sitt engagemang för kvinnors rättigheter, i synnerhet rätten till utbildning som talibanerna har inskränkt: “Flickor och kvinnor ska inte tvingas vara osynliga, tysta som skuggor.”

”Flickor och kvinnor ska inte tvingas vara osynliga, tysta som skuggor”

Eva Zillén, medgrundare av Kvinna till Kvinna, uppmanade till kraftfulla sanktioner från omvärlden mot den afghanska regimen. Hon talade också om hur kvinnors möjligheter och rätt till utbildning, föreningsfrihet och rätt att arbeta i nationella och internationella organisationer har förbjudits eller kraftigt begränsats i Afghanistan. Hon betonade att mödradödligheten kommer att öka eftersom kvinnor och flickor inte får besöka manliga läkare samtidigt som kvinnor inte får utbilda sig till läkare, samt att hjälporganisationer som Rädda Barnen inte längre kan bedriva verksamhet i Afghanistan. 

Marta Aguirre, internationellt ansvarig i Vänsterpartiets partistyrelse, skickade ett budskap om internaitonell solidaritet till kvinnorna i Afghanistan, och en hyllning till de som protesterat, höjt sina röster och krävt sin rätt. Hon kritiserade de tillfälliga uppehållstillstånden som försvårar flyktingars integration i Sverige och riktade hård kritik mot Migrationsverket som dröjde ända till december med beslutet att alla kvinnor som flytt från Afghanistan ska tilldelas automatisk flyktingstatus och kan beviljas tillfälligt uppehållstillstånd i tre år: “[Det är] obegripligt hur regeringen, oavsett färg, kan upprätthålla en situation där vårt land Sverige ger afghaner flest utvisningsbeslut i jämförelse med Europa”

Meira Omar, musikartist och influencer, höll ett starkt tal om vad som skett i Afghanistan under de 500 dagar sedan Kabul föll, den 15 augusti 2021. Hon berättade om de unga kvinnor och flickor som skriver till henne på sociala medier och känner hopplöshet, om det lidande och förtryck som talibanerna skapar och upprätthåller genom tortyr, misshandel, begränsning och frihetsberövande av kvinnor: “Just nu är kvinnors rättigheter världen över under attack. Den nya talibanregimen och dess strikta, skoningslösa lagar mot kvinnor är en påminnelse och en varning för oss alla, om att kvinnorättsrörelsen, och all framgång den haft, är skör”.  

Bland talarna fanns också Nila Azizi, jurist som jobbar med humanjuridik, mänskliga rättigheter och rådgivning till flyktingar från Afghanistan, Björn-Åke Törnblom, tidigare styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén, Ulrika Westerlund, riksdagsledamot för Miljöpartiet, kvinnorättsaktivisten Elham Kohistani, Kadir Kasirga från Socialdemokraterna samt systemvetaren Sadaf Al-Haddad. 

Skådespelaren och aktivisten Abo Wejdan framförde en känslostark monolog om hur det är att ha upplevt och flytt från krig, och det trauma som de upplevelserna medför. Monologen finns att se på hans instagramkonto här: https://www.instagram.com/aboowejdan/

Det är viktigt att talibanernas förtryck och attacker på kvinnor och flickors rättigheter uppmärksammas, och att aktivister, organisationer, frihetskämpar samlas och kämpar i solidaritet med de kvinnor och flickor som kämpar i Afghanistan. 

Bilder från demonstrationen finns i ett fotoalbum på Facebook.