Bankkrascher följs av nya kriser

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Hotet om en bankkris svävar över världsekonomin efter Silicon Valley Banks (SVB) krasch, den näst största bankkollapsen i USA:s historia. Många uppblåsta  marknader har satts i gungning.  Aktiebörserna har drabbats av ”global bankfrossa”, årets uppgång på Wall Streets har raderats ut och det är tvärstopp i handeln med företagsobligationer.

Slutet på den nästan 15 år långa perioden av en till synes aldrig sinande källa av ”billiga pengar” – låg eller ingen ränta – blev också början till slutet för SVB.

Billiga pengar i överflöd blåste under lång tid upp tillgångar, vinster och börskurser samt fungerade som ett smörjmedel för spekulativa affärer, men inflationens återkomst förra året satte punkt för den tiden. Istället för billiga pengar har räntorna (priset på pengar) ökat i takt med den stigande inflationen, vilket har ökat sannolikheten av finans- och skuldkriser. Sedan början av 2022 har USA:s centralbank, Federal Reserve, höjt sin styrräntan från 0,25-0,50 procent till 4,50-4,75 procent, en ökning på över 1 000 procent.

Att några av de så kallade nischbankerna blev de första att kollapsa under tyngden av höga räntor och sjunkande värde på tillgångarna utgör endast inledningen till flera sammanbrott inom finanssektorn. Nästa kan mycket väl komma inom den överbelånade fastighetssektorn. Eller som den amerikanske ekonomen Kenneth Rogoff skrev i The Guardian den 5 januari:

”Stigande räntor har satt stor press på de fondbolag som med lånade pengar köpt fastigheter. Nu när bostäder och kommersiella fastigheter står inför en kraftig och ihållande nedgång kommer en del av dessa bolag troligen att gå i konkurs.”

SVB:s kollaps i förra veckan följdes två dagar senare av att kryptobanken Signature Bank kraschade, vilket blev den tredje största bankkollapsen i USA. Båda dessa banker har tagits över amerikanska myndigheter i väntan på möjliga köpare.

Denna vecka inleddes med att ytterligare en bank i USA, First Republic Bank, närmade sig kollaps efter att börskursen under en dag (den 13 mars) rasat med nästan 60 procent.

”Silicon Valley Bank hade gjort enorma placeringar då priserna (på obligationer under pandemin) stod som högst. Sedan pandemin har de amerikanska räntorna stigit mycket snabbt – och obligationspriserna har rasat. Resultatet blev alltså stora förluster”, skriver Dagens Nyheter den 13 mars.

SVB är långt ifrån den enda bank eller bolag som gjort stora förluster på liknande affärer. Även den svenska Riksbanken har gjort stora förluster på köp av obligationer under pandemin och skattebetalarna kan behöva skjuta till mellan 50 och 70 miljarder kronor.

Inom loppet av 48 timmar blev tjänstepensionsföretaget Alectas aktier i de båda kraschade bankerna i USA värdelösa och 12 miljarder kronor som skulle gå till framtida pensioner gick förlorade. ”Det blir de med tjänstepension i Alecta som är födda 1979 eller senare som drabbas av (Alectas) kraschade investeringarna” (SvD Näringsliv den 13 mars). Pensionerna ska inte bestämmas av börsen och spekulanter – det behövs ett helt nytt pensionssystem.

Om detta är början till en ny global bankkris återstår att se. Men bankkrascherna har visat hur bräckligt det finansiella systemet är. Bankkollapserna i USA är inte heller den första påminnelsen om de finanskriser som hotar. I september förra året stod Storbritannien på randen till en finanskris som hotade tömma landets pensionsfonder. Krisen kunde bara avvärjas genom centralbankens massiva stödköp av statsobligationer. 

De senaste dagarnas bankkollapser är inga tillfälligheter, utan en direkt följd av kapitalismens stagflationskris (inflation och stagnerad eller till och med minustillväxt), och även om centralbankerna tillfälligt drar ner på takten i räntehöjningarna är det inte långt till nya kriser, som världens fattiga och arbetare får betala.

Det finns ingen väg framåt inom det kapitalistiska systemets ramar, utan systemet måste avskaffas för att ge plats för en socialistisk värld och en demokratisk planerad ekonomi för att säkra gemensamma behov och planetens framtid. ■