Vittangigruvan: Stora konsekvenser för miljö och samebyar

När vinstintresset är i förarsätet åsidosätts miljö och urfolkens rättigheter. Det krävs en förändring! (Foto: Tor L. Tuorda)

av Offensiv

Mark- och miljödomstolen har gett bolaget Talga tillstånd att öppna en ganska liten grafitgruva utanför Vittangi. Men i själva verket handlar det om något helt annat. Det blir ett nytt gruvområde som kommer att få stora konsekvenser för samebyarna i området och orsaka stora risker för miljön.

Gruvprojektet utanför Vittangi följer ett mönster som återkommer i gruvbranschen. De ofta små bolag som vill starta en gruva har ett intresse av att komma igång snabbt, så att investerarna ska börja få vinst på det kapital de har satsat. De har absolut inget intresse av att visa projektets hela omfattning när de söker miljötillstånd.
Det tillstånd som Talga nu har fått gäller ett dagbrott där ungefär 100 000 ton per år ska brytas. Grafiten ska förädlas så att den går att använda inom batteriindustrin i en anläggning i Luleå. 100 000 ton är en liten mängd i gruvsammanhang.
Men samtidigt som Mark- och miljödomstolen har behandlat företagets ansökan har Talga redan inlett arbetet med en ny ansökan för ytterligare tre gruvor, vilket skulle öka den årliga brytningen till 500 000 ton.

Men inte heller detta är slutpunkten för verksamheten. I nuläget har företaget kartlagt fyndigheter med ungefär 30 miljoner ton malm. Men företaget räknar med att det finns mycket mer i takt med att undersökningarna fortsätter. ”We have just scraped the surface”, (Vi har bara skrapat på ytan), sa företagets vd Mark Thompson i en intervju förra året.
Redan det första dagbrottet innebär en stor störning för Talma sameby, som har betesmarker i området, och Gabna sameby, som kommer att påverkas av transporterna. Men ett helt gruvfält med en mycket omfattande verksamhet skulle få förödande konsekvenser.
Det finns också en rad miljörisker med en gruvverksamhet på denna skala. Det finns risker för spridning av damm. Det är ingen lätt uppgift att förhindra läckage av metaller och andra ämnen till vattendragen, och det kommer att behövas mycket omfattande åtgärder för att förhindra läckage från miljontals ton av gruvavfall.

Detta visar på nytt att gruvverksamhet är alldeles för viktig och riskfylld för att drivas utifrån privata företags vinstintressen.

Samebyarna befinner sig i en mycket otacksam situation när gruvor, vindkraftparker och nya industrier etableras i norra Sverige. En stor del av betesmarkerna är redan kraftigt påverkade.
En artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature visade att 85 procent av marken på Nordkalotten är utnyttjad för exploatering för alltifrån industriellt skogsbruk till turism. Utrymmet för nya projekt som inkräktar på betesmarkerna är ytterst begränsad.
Säger samebyn ja till något industriprojekt står strax nya projekt på kö för att ta mark i anspråk. Så länge inte möjligheten att säga nej finns går det egentligen inte heller att säga ja.

Det kommer att behövas en hel del metaller för klimatomställningen. Ska bilar drivas med el behövs det grafit, litium och andra ämnen. Det går åt mycket metaller för att tillverka vindkraftverk och solpaneler.
Men idag är det privata företags vinstintresse som driver utvecklingen. Det gör att det inte finns några ambitioner att hålla igen på metallbehoven. Det krävs väldigt många grafitgruvor för att bygga batterier till de stora, tunga bilar som företag som Tesla, Audi och Volvo bygger.
Det finns heller ingen övergripande planering av vilka gruvprojekt som är bättre eller sämre ur samhällets synpunkt. Att bryta malm under jord ger i allmänhet mindre miljöpåverkan än ett dagbrott. Att ta tillvara de stora metalltillgångar som finns i gruvavfall har stora fördelar jämfört med att starta en helt ny gruva.
Miljödomen kring grafitgruvan utanför Vittangi visar på nytt att gruvverksamhet är alldeles för viktig och riskfylld för att drivas utifrån privata företags vinstintressen.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer. Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!