Pride is a protest behövs nu mer än någonsin

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Lördagen den 21 maj arrangerade Socialistiskt Alternativs (SAV) international ISA (International Socialist Alternative) ett ungdomsmöte för att diskutera hbtq+-kampen idag och förbereda inför Pride. 60 deltagare från 15 av SAV:s syskonpartier deltog.

I diskussionen sattes kampen för hbtq+-rättigheter i en kontext av globala, överlappande kriser och en ökande polarisering.
I denna oordningens tid har vissa framsteg och segrar vunnits i flera länder de senaste åren, som ett direkt resultat av kamp och organisering från feministiska och hbtq+-rörelser. Samtidigt pågår det i flera länder en sexistisk backlash i form av en popularisering av kvinnohatare som Andrew Tate.
Det syns också genom uppmärksammade förtalsdomar mot Metoouppropets visselblåsare och andra offer för sexuellt och fysiskt våld, såsom Johnny Depps rättsliga attack på Amber Heard.
Framsteg som avskaffandet av abortförbudet på Irland – ett direkt resultat av åratal av organiserad och envis kamp – har följts upp med bakslag som abortförbud i bland annat USA och Polen. I flera länder, såsom Uganda, har kriminaliseringen av homosexuella eskalerat till nya brutala nivåer.

I USA driver Republikanerna sedan flera år tillbaka en hetskampanj mot transpersoner, bland annat genom hundratals lokala lagförslag som inskränker transpersoners rätt till exempelvis sjukvård eller att ens få vistas i det offentliga, utöva idrott med mera.
Från etablissemanget syns symbolpolitiska uttalanden från Demokraterna, medan proteströrelser ofta helt domineras av NGO:er som snabbt tenderar att dränera all rörelseenergi från kampen och göra den tandlös.
Men på flera high schools (motsvarande gymnasieskolor), exempelvis i Philadelphia, har ungdomar själva organiserat ”walkouts”, skolstrejker i protest mot transfoba lagförslag, ibland med stöd från Socialist Alternative.

Brasilien har nyligen infört könsneutrala id-kort, och Lulas regering har gjort det lättare för transpersoner att byta juridiskt kön utan krav på en medicinsk transition. Men samtidigt är kötiderna flera år långa, och på lokala håll föreslås transfobiska lagförslag dagligen landet runt.
LSR (SAV:s syskonparti i Brasilien och en tendens inom vänsterpartiet PSOL) lanserade nyligen en antirasistisk, feministisk, socialistisk plattform som kommer att spela en viktig roll i att föra fram ett socialistiskt program både i de mer kommersiella Prideparaderna och mer specifika parader för transpersoner eller lesbiska.
I Belgien organiserar LSP/PSL egna Pridedemonstrationer under namnet Pride is a protest, utöver deltagande i etablissemangets parader. Det är stort fokus på ungdomar, och kamraterna har även organiserat eller deltagit på demonstrationer mot transfobiska torgmöten.

I Israel/Palestina förtrycks hbtq+-personer i båda delarna, och den nationella frågan, religiös konservatism och Israels pågående ockupation dominerar. Prideparaden i Tel Aviv utgörs främst av regnsbågskapitalism som skönmålar regimen, samtidigt som religiös konservatism och homofobi är normaliserat och många unga blir hemlösa om föräldrarna får reda på att de är hbtq+.
Socialist Action uppmanar till gemensam kamp mot sekterismen, för hbtq+-flyktingars rättigheter och mot nationalism och konservatism. Detta hänger ihop med de senaste protesterna mot regeringens domstolsreform, som har samlat hundratusentals i systemkritiska, men ofta politiskt förvirrade, protester.
I Storbritannien befinner sig det konservativa regeringspartiet (Tories) i en politisk kris med sjunkande stöd och en pågående levnadskostnadskris. Liksom många andra regeringar trappar de därför upp hatet mot transpersoner, för att distrahera och ta kontroll över den offentliga debatten. Detta syntes nyligen i regeringens stoppande av Skottlands nya, mer inkluderande, könstillhörighetslag.
Parallellt hetsar radikalfeminister, kändisar och mainstreammedia mot transpersoner sedan flera år tillbaka. Socialist Alternatives fackligt aktiva medlemmar har på flera håll organiserat stöduttalanden från bland annat lärare till stöd för könstillhörighetslagen. Kamraterna där jobbar också med att koppla samman den fackliga kampen med hbtq+-rörelsen och samtidigt organisera motståndet från studenter.

Många länder har liknande utmaningar i form av en normaliserad transfobi, hbtq+-fobiska lagförslag och konkurrens med kommersiella eller borgerliga organisationer eller Prideevenemang.
Samtidigt finns det många erfarenheter att utbyta mellan rörelser internationellt, och potentialen att organisera de ungdomar som letar efter ett alternativ till detta förtryckande system är enorm. Kampen för att återpolitisera Pride är redan igång.