Artificiell intelligens: Gratis ”bullshit” eller kapitalismens räddning?

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

Kapitalismens räddning eller mänsklighetens undergång? I den hype som råder kring artificiell intelligens (AI) är åsikterna spretiga. Onekligen har tekniken tagit stora steg framåt det senaste året och det finns många frågor att besvara om vad detta betyder för till exempel ekonomi, jobb, politisk stabilitet och det nya kalla kriget.

För fyra år sedan skrev jag en längre artikel om automatisering, robotar och AI för Offensiv. Då var slutsatsen med rätta att det fortfarande var långt till något som verkligen skulle kunna kallas artificiell intelligens. Idag, när AI på allt fler områden klarar uppgifter och prov bättre än människor, och AI-baserade digitala robotar gör texter och musik som är mycket svåra att skilja från vad en människa kan producera, måste frågan ställas på nytt.
Under förra året lanserades fler AI-baserade språk- och bildmaskiner som kan framställa texter och bilder med förbluffande likhet med mänskligt producerade. I många fall kan det vara nästan omöjligt att skilja en AI-genererad text eller bild från en verklig. Det gäller även annan form av text, som till exempel programmeringskod till datorer, smartphones etc.
Tekniken bakom kallas neurala nätverk – en förenklad modell av hur den mänskliga hjärnan fungerar, där hjärncellerna kopplas samman och påverkar varandra i ett avancerat nätverk. Genom att mata det neurala nätverket med enorma mängder data kan nätverkets matematiska viktning mellan olika delar ändras och nätverket kan ”anpassa” sig och därmed ”lära sig” till exempel hur en katt ser ut, eller mer nyttigt kanske, avgöra om en röntgenbild från mammografi visar ett friskt bröst eller ett med begynnande cancer.
Detta kallas maskininlärning. De AI-baserade språkrobotarna fungerar på ett liknande sätt, men lär sig istället att förutse nästa ord i en mening.

Neurala nätverk är ingen ny uppfinning, men det är framför allt skalan som har förändrats. Språkroboten Chat-GPT (som baserat sig på AI-motorn GPT-3) är till exempel tränad på 300 miljarder ord från texter på internet och har 175 miljarder parametrar. Den nya versionen GPT-4 har 1 000 miljarder parametrar. Resultatet är att GPT-4 kan spotta ur sig text, upp till 25 000 ord lång, som är svårt att skilja från något en människa skrivit.
Tekniken är tätt sammanbunden med utvecklingen av nya, snabbare och mer anpassade mikrochip. Marknadsledande amerikanska chips-tillverkaren Nvidia blev nyligen det femte företaget i USA värderat över 1 000 miljarder dollar, efter att aktievärdet stigit med 240 procent sedan slutet av 2022! Även Open-AI, tillverkaren av Chat-GPT och GPT-4, har dragit in miljarder dollar från till exempel Microsoft. Totalt har techföretag bara i USA stigit i värde med mer än 4 000 miljarder dollar i år, till stor del på grund av AI-hypen.
Dessa bolag har förstås ett egenintresse i att framställa AI:s möjligheter som oändliga, för att själva kunna göra ännu större vinster.

Faktum är dock att det fortfarande finns stora brister med tekniken. Trots att nätverken har tränats med miljarder data finns ännu ingen förmåga till att själva behandla data på något mer komplicerat sätt, till exempel att värdera den data som AI:n matas med.
GPT-4 har ingen som helst aning om det som den tar in eller spottar ur sig är sant eller ens relevant – resultatet är en enkel syntes av den information den matas med.
– Dagens AI har ingen relation till sanningen. De gör en glorifierad pastisch av vad den har lärt sig. De större språkmodellerna låter bättre, men de är inte närmare sanningen, för det har ingen aning om vad sanningen är. De är en avancerad form av ”auto-complete”, säger Gary Marcus, professor emeritus i psykologi och neurala nätverk vid New Yorks universitet. (New York Times Opinion podcast: “A skeptical take on the AI revolution”)

Systemen fungerar bra när de matas med enorma mängder data för att lösa en rätt väl specificerad uppgift. När det däremot saknas data, eller det gäller att väga in trovärdighet, olika aspekter utifrån olika intressen, kontext etc, blir det ofta oberäkneligt, fel eller bara intetsägande.
Bland borgerliga ekonomer finns det stora förhoppningar om att AI kan revitalisera den bräckliga världsekonomin genom att höja produktiviteten och skapa nya vinstrika marknader, efter år av stagnerande produktivitet.
Ur en ekonomisk aspekt skiljer sig inte utvecklingen av AI från tidigare historia. De socialistiska pionjärerna Karl Marx och Friedrich Engels förklarade att det är just produktivkrafternas utveckling och sättet att organisera produktionen som är avgörande för samhällets utveckling.
Precis som tidigare under kapitalismen är den nya tekniken helt i händerna på den härskande klassen av kapitalister och kommer att användas för deras intressen. Hur deras intressen ser ut beror dock på vilket stadium samhället befinner sig på.

Under kapitalismen blir ny teknik ytterligare ett verktyg för den härskande klassens intressen och dess användning anpassas till de trender som redan råder.

Kapitalismen skakas av ett nytt kallt krig mellan USA och Kina, av krig, inflation och ekologisk kris när systemet inte har förmåga att ställa om.
Dessa faktorer återspeglas i all utveckling, även AI. I teknikkriget mellan USA och Kina står AI-utveckling i absolut centrum när USA, än så länge rätt framgångsrikt, försöker skära av Kina både från mer avancerade datachips och från tillgång till data (ett stort problem för den kinesiska regimen är att data från det kinesiska internet, sociala medier etc till stor del är fake/förvridet på grund av diktaturens övervakning och censur).
Vilken sorts nya jobb AI under kapitalismen kan resultera i exemplifieras av OpenAI som betalade 15-25 kronor per timme till arbetare i Kenya som arbetade med att ”tvätta” GPT-3:s svar från övergrepp, mord, tortyr, incest och så vidare som AI-motorn ”lärt sig” på internet.
Det har dock visat sig svårt att styra och förutse de enorma AI-motorernas resultat. Ju mer data de klarar av att hantera, desto fler parametrar de har, desto mer fungerar de som en ”svart låda” vars brister är svåra att förstå och rätta till.

Samtidigt hotas miljoner välbetalda jobb när kostnaden för produktion av text, bilder, kod etc reduceras till nästan noll. Enligt investmentfirman Goldman Sachs kan 300 miljoner jobb globalt påverkas. Mest påverkas jobb inom kontor- och administration, juridik, ingenjörs- och arkitekturindustrin.
Goldman Sachs pekar ut Sverige som ett av de fem länder i världen som påverkas mest. Till exempel tror vissa att det idag relativt välbetalda jobbet som programmerare kan reduceras till ”prompt-generator” – att mot betydligt lägre ersättning än idag fråga AI efter kod som sedan bara kontrolleras för buggar etc.
En annan aspekt av AI-utvecklingen är att de sker i en period av djup politisk kris, där den härskande kapitalistklassen allt mer förlitar sig på olika versioner av auktoritära och högerextrema partier och personer för att behålla makten. Att övervakning och ansiktsigenkänning är ett område inom AI som kommit längst är ingen slump.

Med det minskade förtroendet för de styrande och krisen för systemet har en storm av ofta högerextrem propaganda full av lögner på sociala medier följt. Det är därför heller ingen slump att AI-robotar kastat ur sig rasism och sexism.
– Det kommer vara så lätt att skapa kaos. Till exempel angående covid och vaccin. Du kan be om en text full av osanningar med påhittade källor och data. Och sen sprida tusentals sådana artiklar som ser trovärdiga ut till nästan ingen kostnad. AI har reducerat kostnaden för ”bullshit” till noll, säger Gary Marcus (New York Times Opinion podcast: “A skeptical take on the AI revolution”).
Lägg samman detta med de olika sökmotorernas försök att med hjälp av AI själva komma med ”rätt svar” på din sökning, utifrån en AI-motors skanning av internet efter alla möjliga svar (se artikel bredvid om Google), och du får en toxisk blandning av högerpropaganda och information centraliserad i händerna på de privata techjättarna.

Frågan är om AI kan erbjuda kapitalismen ”en livlina” med ökad produktivitet och därmed stabilisera dagens ytterst skakiga situation?
Onekligen finns det en rad arbetsuppgifter som har gjorts av människor som redan idag kan ersättas med AI. Kundtjänster, olika administrativa tjänster etc, men även enklare texter, bilder, datakod kan redan idag göras av AI och ersätta mänskligt arbete (egentligen är det en form av återvinning av redan genomfört mänskligt arbete).
Dessutom kan AI lösa nya uppgifter, till exempel inom biologi och genetik, där slutsatser ska dras från enorma mängder data.
Samtidigt är det osäkert hur mycket produktiviteten stiger. Dagens AI har problem med pålitlighet och trovärdighet. Det är lätt att sätta in en AI-baserad digital kundtjänst för ett storföretag som inte bryr sig speciellt mycket om sina kunder efter att de har handlat. De bryr sig inte om felaktiga eller olika svar då och då. Det är en annan sak med en självkörande lastbil eller analys av ovanliga sjukdomar.

I ett samhälle som styrs av de behoven hos människor och vår planet skulle AI ge potential till enorma förbättringar. Monotona arbetsuppgifter skulle kunna ersättas, användning av naturresurser och jordbruksmark skulle kunna optimeras, alla delar av våra liv, från jobb till fritid, skulle med hjälp av AI underlättas och göra att vi kan fokusera på de mer kreativa aspekterna av våra liv.
Under kapitalismen blir det dock, likt all teknikutveckling, tvärtom. Självkörande taxibilar ersätter taxichaufförer istället för att underlätta deras arbete, IT-arbetare riskerar att bli lågbetalda övervakare och snabba på den trend av proletarisering av IT-sektorn som redan är tydlig, framför allt i USA. Det är därför inte konstigt att viktiga arbetsplatsstrider i USA, som strejkerna mot sexuella trakasserier och försöken att bilda nya fackföreningar, har skett inom IT-sektorn.
En del kamprörelser handlar redan delvis om AI. De extremt utnyttjade strejkande manusförfattarna i USA har krav emot att AI-motorer ska ta över en del av deras arbete. Arbetare och fackföreningar måste möta ny teknik och ökad produktivitet med krav på kortare arbetstid med bibehållen lön, att arbetet delas på fler när jobb försvinner och att alla ska ha en lön som det går att leva på.

Under kapitalismen blir ny teknik ytterligare ett verktyg för den härskande klassens intressen och dess användning anpassas till de trender som redan råder.
För att artificiell intelligens ska komma till verklig nytta för mänskligheten måste kapitalismens imperialistiska motsättningar, storföretagsmakt, krig, exploatering av människor och natur ersättas med demokratisk offentliga ägande och kontroll av samhällsekonomin av det arbetande folket efter en plan som utgår från behov hos människor och miljön.

---

Google nya AI-sökmotor: vinst på andras arbete

För tre veckor sedan presenterade Google en kommande version av sin sökmotor. När man söker på denna kommer en AI-modul att uppta hela skärmen. Denna AI kommer att ”sammanfatta” ett svar och visa det istället för samlingen av webbadresser som vi brukar ha idag. Endast tre kompletterande webbplatser kommer att visas som stöd för svaret, nästan osynliga uppe till höger på skärmen.
Om sökningen gäller något som man kan köpa visas en shoppingmodul som tar upp mer än halva skärmen, som drivs av Google Shopping, med skriftliga rekommendationer. Denna nya AI-modul kommer att göra det möjligt för Google att växla från en sökresultatmotor till en svarsmotor.
Det kommer att bli en stor förändring. Istället för att indexera webbplatser och presentera länkar för att se dem som de ursprungligen producerades, kommer företaget att smälta samman allt innehåll som skrivs av människor och presentera det som sin egen produkt. I princip försöker Google ta över ägandet av hela internetinnehållet.

Denna förändring är inte specifik för Google, och att appropriera content är i hjärtat av alla AI:er (se artikel bredvid). En fråga är hur lagligt och hur etiskt detta tillägnande är? Den nya Googlehemsidan kommer att bli det tydligaste exemplet på vad kapitalismen gör bäst: att tillägna sig arbetarnas arbete och göra vinst på det. Det verkar inte vara ett stort problem för Google om AI:s svar är sanna, säkra, etiska, eller rättvisa.
Vad har vi för alternativ då? Det finns redan alternativ till Google, som DuckDuckGo eller Qwant. Men Googles dominans på marknaden innebär också att deras algoritm är bättre än konkurrenternas. En komplex sökning hos många av dessa konkurrenter ger ofta nedslående resultat.
Det är mycket troligt att de flesta kommer att byta till det nya Google, eftersom det kommer att vara användbart och effektivt. De som använder den nya AI:n kommer att hjälpa Google, en fråga i taget, att fortsätta osynliggöra det arbete som utförs av riktiga innehållsskapare: författare, journalister, forskare och så vidare. Allt för ”framstegs” och vinsters skull.
Sylvain Leboeuf