Vad vann Byggnads?

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Avblåst strejk för Byggnads installatörer. Ett nytt teknik­installationsavtal VVS & Kyl är träffat. Hur mycket muskler har det nya avtalet att stå emot en bransch med avtalsbrott och slavkontrakt?

Över en vecka efter att avtalet löpte ut och inget nytt avtal träffades varslade Byggnads om strejk för installationsområdet, som skulle röra 1 500 medlemmar. Efter nästan två veckors långt strejkvarsel avblåstes strejken då medlarna kom överens om ett nytt avtal. Att det inte skulle bli verkstad av strejken blev tydligare de sista dygnen. då Byggnads uttalanden handlade om att ”mycket kan hända”.
Även de långa varsel som i regel används av facken tyder på att tilltron på strejken som vapen är svag hos ledningen och tyngden läggs på kompromissande och läggmatcher vid förhandlingsbordet.
Frågan är vad installatörsavtalet gav? Det nya avtalets löneökningar ger 4,0 procent första året och 3,2 procent andra året. Därtill får installatörerna höjda pensioner med 0,1 procent per år, även för arbetare under 25 år.

Det nya avtalet är i grunden en förlängning av det gamla avtalet med 14 ändringspunkter, från löner till raster, och där den tyngsta frågan i avtalsrörelsen gällde gisslet med underentreprenörer. Byggbranschen i stort har problem med vad Byggnads kallar ”oseriösa” företag. Det handlar om utsugning och lönedumpning; framför allt gästarbetare har varit utsatta för undermålig arbetsmiljö och i vissa fall stått utan löneutbetalningar.
Byggmarknadskommissionen visade i slutet av 2021 att anställda utan medborgarskap, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd utnyttjades under slavliknande förhållanden. Av cirka 15 000 utländska underentreprenörer bröt 800 mot lagar eller kollektivavtal.

Byggnads menar att det är kollektivavtalen som har haft skrivelser som luckrat upp arbetsrättslagar, vilket facket nu velat täppa igen och som var grunden till strejkvarslet.
Därför framhåller Byggnads det som en vinst att det i avtalet finns den nya partsgemensamma kontrollfunktionen ”Svensk byggkontroll”. Det är arbetare och förtroendevalda som ska kontrollera företag, och efter anmälan ska företagen enligt kollektivavtalet inkomma med kontrolluppgifter till facket.
Inför avtalet var Byggnads huvudpunkt att täppa till de hål som fanns i kollektivavtal som åsidosätter arbetsrättslagar såsom Medbestämmandelagen (MBL) i fråga om underentreprenörer. Det ges inga kortare beskrivningar om hur detta uppnåtts och frågan lyfts mest genom den nya kontrollfunktionen.
Men avtalet verkar till synes peka mot MBL som huvudsakligen reglerar att företagen måste förhandla med facket vid anlitande av underentreprenörer.

Kommer byggföretagen och dess underentreprenörer att kunna kontrolleras? Svaret är att under marknadens kaos, vars konkurrens Byggnads ledning försvarar som något bra, kommer arbetarnas kontroll över företagen inte hända. Det behövs ett gemensamt ägande av de stora byggföretagen för att demokratiskt kontrollera dem.
Dessutom behövs fackföreningar som styrs demokratiskt av medlemmarna, inte av byråkrater, för att facken på riktigt ska kämpa för arbetares rättigheter.