Regeringens klimatmålsskeptiker skrotar transportmålet

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Den sista juni meddelade regeringen att man har tillsatt en utredning för att analysera ”hur svensk klimatpolitik kan utvecklas, mot bakgrund av EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55”. I utredningen ingår också att se över de klimatmål som regeringen har börjat köra över.

I sin första budget, november 2022, står till och med i den klimatredovisning som finns bifogad att:
”Till följd av de åtgärder som föreslås eller aviseras i denna budgetproposition för 2023, förväntas utsläppen öka i närtid jämfört med beslutsscenariot. Det beror framför allt på effekten av att regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket gäller under mandatperioden.”
”Med den nya regeringens politik riskerar Sverige att inte nå klimatmålet till 2030, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M)”, skrev det moderata husorganet Svensk Dagbladet den 11 november förra året. ”Gör vi det inte så gör vi det inte”, var finansministern klimatfientliga svar.
Att regeringen därtill vilar på stödet från klimatförnekande SD fullbordar klimatsveket.

Det är alltså inte förvånande att regeringen tillsatte klimatmålsskeptiska John Hassler att utreda framtidens klimatpolitik. Hassler har tidigare vädrat en skeptisk syn på klimatmålen, och bland annat sagt att ”det svenska transportmålet är överspelat”, skrev Supermiljöbloggen efter att Hassler hade fått uppdraget. ”Klimatmålens bödel”, var Naturskyddsföreningens kommentar.
Efter nästan två månader av påstått utredande kom sedan beskedet från John Hassler att han sannolikt vill skrota ett av målen: att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 (Dagens Nyheter den 26 augusti).
Detta för att legitimera regeringens klimatfientliga politik som gör det omöjligt att nå målet att utsläppen från inrikes transporter, som motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp. Hittills har utsläppen minskat med 34 procent jämfört med 2010.