2024 års hyresstrid har börjat

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

12 procent i höjda hyror från den 1 januari 2024. Det är de chockartat höga utgångsbuden för de privata Fastighetsägarna i Stockholm och Göteborg i årets nya hyresförhandlingar. Det är till och med 2,5 procentenheter högre krav än de 9,5 procent som Fastighetsägarna i Stockholm först begärde för 2023 och som resulterade i de högsta hyreshöjningarna på 30 år. Nu ser det alltså ut att bli ännu värre!

Nathalie Brard, förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, motiverar hyreskravet med att ”branschen har under det senaste året fått dramatiskt höjda räntekostnader, dyrare fjärrvärme och högre elkostnader”.
Kristoffer Burstedt, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen region Stockholm, försöker lugna hyresgästerna med att så höga krav inte kommer att bli verklighet.
– De larmar och går på och det finns inte en chans att hyresgäster skulle klara en så stor höjning. Skulle man fläska på med 12 procent i höjning skulle många få det svårt och inte kunna bo kvar. Det kravet kommer aldrig att bli verklighet, säger han.
Men hälften vore minst sagt förödande nog. Yngve Sundblad, som är ordförande för Hyresgästföreningens lilla förhandlingsdelegation gentemot Svenska Bostäder, det största av Stockholms tre allmännyttiga bostadsbolag, är uppenbarligen starkt oroad för att även Allmännyttan när som helst presenterar högre krav på höjda hyror än för 2023.
”Efter förra årets katastrofalt och unikt höga hyreshöjningar med närmare 5 procent måste vi alla bidra till att skapa opinion och vara väl förberedda förhandlare för att nå mycket bättre resultat för hyresgästerna både i allmännyttan och i de privata fastigheterna”, skriver han i ledaren i det senaste numret av innerstadsföreningarnas ambitiösa tidning Hyrespressen.

Sundblad påminner också om att parterna i Stockholm aldrig lyckades nå någon samsyn om den nya ”Trepartsmodellen” för förhandlingar som 2023 prövades för första gången:
”Vi har aldrig under mina tolv år som förhandlare med först Svenska Bostäder, sedan alla tre bolagen tillsammans, kommit överens om högre hyreshöjning än ca 2 procent i allmännyttan. Så kunde det ha varit också 2023 med tanke på bolagens vinster och det minskade krav på avkastning som politikerna i stadshuset beslutat om”.
Men bolagen vek inte från sina höga krav och hänvisade till trepartsavtalet, som innebär att man från och med 2023 ska ta hänsyn till kostnadsutvecklingen för fem faktorer under de tre senaste åren. Två av dessa gäller lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, vatten och avlopp och avfall samt förvaltnings- och underhållskostnader.
Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP/capita samt inflation exklusive hyror. Hänsyn bör också enligt trepartsavtalet tas till den samhällsekonomiska utvecklingen på orten.

Många redan idag fattiga hyresgäster går på knäna under trycket av en historisk realinkomstsänkning.

Ingen hänsyn togs i 2023 års avtal för Stockholms allmännytta till att avkastningskravet för 2023 faktiskt har sänkts med 479 miljoner kronor, att bolagen i flera år haft hög lönsamhet eller till att stadens bostadsjättar i Stockholm har relativt låga räntekostnader. Inte heller till att många redan fattiga hyresgäster idag går på knäna under trycket av en historisk realinkomstsänkning.
Desto större anledning att inte glömma detta i årets förhandlingar, eller att det i efterhand, enligt en artikel i Hyrespressen av Roland von Malmborg, visat sig att både avgifts- och förvaltningskostnaderna och räntekostnaderna faktiskt ökade långsammare 2022-23 än vad bolagen hävdade under förhandlingarna.
Flera privata fastighetsbolag som Victoriahem har helt andra kostnader för räntorna på de lån som har tagits för att bekosta rekordklipp åt tidigare fastighetsspekulanter och som till exempel gäller det mångmiljardklipp som Blackstone gjorde på att sälja Hembla till det som nu är Victoriahem.
Hyresgästföreningen har dock efter årtionden av byråkratisk handlingsförlamning och uteslutningar av kritiska aktivister ett svagt förtroendekapital. Den har också länge haft ett avtal om medling om man inte kommer överens i hyresförhandlingarna, som klavbinder hyresförhandlingarna. Nytt är att det sedan den 1 januari 2023 inte bara också finns ett snårigt trepartsavtal som kan göra förhandlingarna till ett än mer komplicerat räknespel för galleriet, utan också en lag om skiljemän för att än mer ”effektivisera” kollektiva hyresförhandlingar.

Allt detta gör det i slutändan ganska enkelt för bolagen att slippa dra förhandlingarna i långbänk. Om de möter motstånd i de lokala förhandlingarna kan dessa snart strandas, samtidigt som bolagen kan vara ganska trygga i att få igenom ungefär hälften av vad de först har begärt i en slutlig skiljedom. Det var precis vad som hände 2023, då avtalet klubbades på nästan exakt halva utgångsbudet av en skiljeman.
Så vad kan göras? ”Vi måste anstränga oss med uppvaktningar av politiker och bolagsrepresentanter, opinionsbildning, och demonstrationer för att visa att stora hyreshöjningar inte är befogade och utgör ett samhällshot. Upp till kamp för en rimlig hyresuppgörelse inför 2024”, uppmanar ledaren i tidningen Hyrespressen.
Men ingen ytterligare höjning är rimlig, smärtgränsen är sen länge nådd.
På tisdag kväll möttes också representanter för ett antal föreningar i Husby till ett planeringsmöte för att diskutera tänkbara handlingsalternativ.

Socialistiskt Alternativ & Offensiv står för:
• Stoppa chockhyreshöjningarna – inga fler bördor på låginkomsttagares och arbetares axlar under levnadskostnadskrisen.
• Nej till marknadshyror, renovräkningar och ombildningar – riv upp marknadsanpassningen av allmännyttan.
• Ut med slumvärdar och riskkapitalbolag – kommunalisera förfallande bostadsområden och centrum.
• Sanering och upprustning av alla undermåliga bostäder med mögel, vattenskador, kyla, dålig ventilation och luft, med mera.
• Upprustning på de boendes villkor och utan hyreshöjning.
• Statliga investeringsprogram, byggbolag och subventioner för byggande av klimathållbara och cirkulära kommunala hyresrätter med allmännyttig hyressättning utan vinstintresse alla har råd med.
• Demokratisk stadsplanering och omvänd planprocess med samråd först.
• Bevara strandskyddet och allemansrätten: Nej till bebyggelse av grönytor, stränder och skogar. Fokusera ny bebyggelse i anslutning till kollektivtrafik och service.