I marginalen: ”Rusta välfärden – inte militären”

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

De blåbrunas hjärta klappar extra hårt för militären. ”Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om ca 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent”, skriver regeringen på sina hemsida. Med denna gigantiska upprustning nås också Natos minimimål – att militärutgifterna ska motsvara minst 2 procent av landets BNP.
Välfärd och exempelvis annan statlig verksamhet däremot får anslag som ligger långt under vad som krävs och som inte ens kompenserar för kostnadsökningarna. I den senaste budgeten påtvingas exempelvis universitets- och högskolesektorn samt kultursektorn ett ytterligare besparingskrav i form av en generell besparing på 1 procent.

Socialdemokraterna, som har prisat sig själv för att man i regeringsställning påbörjade den största militära upprustningen sedan 1950-talet och skickade in ansökan om svenskt Natomedlemskap, försöker nu övertrumfa de blåbruna i miljardanslag till militären. Socialdemokraterna kräver en kraftig utökning av armén och att ännu fler ska göra värnplikt.
Men inte bara det. ”Socialdemokraterna vill också starta arbetet på nästa generations stridsflygplan och beställa en tredje ubåt av Blekingeklassen”, rapporterade Dagens Nyheter i förra veckan. Vidare efterlyser S större statliga insatser för att stötta den inhemska vapenindustrin.

Hur ska allt detta betalas? Det är en fråga som S ska ”återkomma till”. Det enda S säger är att man fortfarande vill införa (utreda) en ”beredskapsskatt”. Sedan blir det inte mer. Allt för att slippa erkänna att den militära upprustningen får betalas av vanliga människor och välfärden.
Socialdemokraterna vill också införa en tillfällig skatt på bankernas räntenetto, den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. ”Vi föreslår en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt”.
Futtigare kan det inte bli. De fyra storbankerna har hittills tjänat 40 miljarder kronor på det växande räntenettot och varje dag gör man en sammanlagd vinst på över 500 miljoner kronor, vilket motsvarar kostnaderna för 1 000 nya välfärdsjobb.