Mäns våld mot kvinnor är systembärande

av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv

En man i 35-årsåldern ertappas med att försöka tvinga in en för honom okänd 15-årig tjej i bagageutrymmet på sin bil i Farsta. En man åtalas efter att ha hållit sin penis framför ansiktet på sin kvinnliga kollega på den arbetsplats i Luleås kommunala omsorg dit han hade omplacerats efter en rad sexuella trakasserier. Ett växande antal tjejer så unga som 12-13 år söker hjälp för att de blir slagna, kontrollerade och sexuellt utnyttjade, larmar Helsingborgs Kvinnojour. En kvinna hittas död i Gnosjö efter att ha utsatts för mycket grovt våld.

Medan särskilda mediaredaktioner punktmarkerar och kartlägger varje vändning i våldet mellan de kriminella gängen, och regeringspartierna vill kasta alla tänkbara repressiva medel – från avlyssning och militären till livstid för barn – på det ”systemhotande” gängvåldet, har händelserna ovan passerat bland många andra notiser de senaste dagarna och veckorna. För mäns våld mot kvinnor är inte ”systemhotande”. Det är systembärande.

Ända sen samhällssystem byggda på utsugning och våld, klassamhällen, växte fram för omkring 10 000 år sen, har mäns våld mot kvinnor varit en del av bygget – ett medel för en liten elit att suga ut kvinnors kraft, att kontrollera deras sexualitet och äga deras barn, och samtidigt söndra och härska över majoriteten av alla kön.
Formerna har förändrats i takt med att olika klassamhällen har avlöst varandra, och masskamp har tryckt tillbaka förtrycket, en kamp som fortfarande pågår och där motsättningarna har stegrats de senaste åren – upproret för ”Kvinna, liv, frihet” i Iran är ett exempel.
Samtidigt som mäns våld mot kvinnor av allt att döma ökar både globalt och i Sverige väller en våg av hat mot kvinnor och genusöverskridande personer fram – se legitimerandet av köp av sexuella övergrepp, från Andrew Tate till Niclas Wahlberg, se förtalsdomarna från Amber Heard till de tolv i Sverige.

Den blåbruna regeringen vill nu skrota målet att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra”.

Enligt Skatteverket lever idag (september 2023) 28 296 personer med de lägre graderna av skyddade personuppgifter – mer än dubbelt så många som för tio år sen. Majoriteten var kvinnor, och den vanligaste orsaken till skydd är att försöka undkomma mäns våld.
En av fyra unga tjejer har utsatts för våld i nära relationer det senaste året (BRÅ). 60 procent av tjejer har utsatts för sexuella trakasserier i sin utbildningsmiljö (MUCF, 2021).
Den psykiska ohälsan ökar i alarmerande takt bland unga tjejer – bland annat ökade antalet tolvåriga flickor som för första gången vårdats för självskadebeteende med 80 procent mellan 2020 och 2021. Flera grundläggande jämställdhetsindikatorer går bakåt. Sen 2021 sjunker medellivslängden för arbetarkvinnor. Samma år började löneklyftan mellan kvinnor och män att öka, liksom (för första gången sen 2007) klyftan mellan mäns och kvinnors uttag av föräldraledighet. Kvinnor löper 41 procent större risk att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa.
Högern driver på, till exempel med attacker som M-förslaget att skrota flerbarnstillägget, SD:s kulturkrigsattacker på dragqueens och Pride, och förslaget att föräldraledighet ska kunna tas ut av andra än föräldrarna (läs: underbetalda barnflickor).

Den blåbruna regeringen vill nu skrota målet att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra”. Socialisters svar måste bli kamp för att skrota könsmaktsordningen och kapitalismen den är sammanväxt med – närmast i protester mot mäns våld den 25 november.