Black Friday – Strejker mot slavvillkor

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Black Friday är ett av många jippon för handeln att maximera försäljning mellan höstens högtider och julen. I år har storföretag som Amazon och Starbucks skakats av strejker runt om i Europa och USA, som en del av den våg av arbetarkamp som tar plats på arenan. Det handlar om grundläggande krav från arbetare på vettiga lägstalöner, kollektivavtal och dräglig arbetsbelastning.

Amazon, företaget som världens rikaste man Jeff Bezos står bakom, är världsledande inom postorder.
Black Friday har på senare år gått över allt mer till e-handel, och därför är helgen en av de mest hektiska för Amazon. Med andra ord ett väl utvalt tillfälle för en strejkkampanj.
I år är det fjärde året i rad som arbetare har strejkat mot Amazon under just Black Friday och det är fackförbundet och -federationen UNI Global Union som har koordinerat kampanjen ”Make Amazon pay” (tvinga Amazon att betala). Såväl protester som strejker skedde i mer än 30 länder samtidigt med krav på bland annat höjda löner, hållbar utveckling och rätten till facklig anslutning samt mot att Amazonarbetare tvingas följa stressande produktionskvoter.
Strejker ska ha hållits i Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA med hundratals strejkande arbetare på varje arbetsplats, bland annat vid olika lager och transportnav.

Strejker ska ha hållits i Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA med hundratals strejkande arbetare på varje arbetsplats.

På kaffekedjan Starbucks i USA hölls den 16 november en strejk på över 200 olika caféer/butiker. Sedan 2021 pågår en strid mellan kedjan och facket Starbucks Workers United som sägs vara den hittills största strejken under dessa två år.
Striden handlar först och främst om att få till stånd ett kollektivavtal i USA – minst 366 Starbucksbutiker har röstat igenom facklig anslutning, men kedjan vägrar fortfarande att ingå avtal. Viktiga punkter som rör kollektivavtalet är lön och arbetsbelastning.
Utöver dessa punkter tas även hälso- och sjukförsäkring upp, som enligt Starbucks Workers United främst drabbar transpersoner. Frågan drivs även som en egen kampanj då transpersoner behandlas dåligt av företaget samt utsätts för trakasserier från kunder.
Strejken mot Starbucks som organiserades av facket liknar den mot Amazon då kampanjen Red Cup Rebellion siktar in sig på den mest hektiska dagen under året, då företaget lanserar årets julmugg, en dag som alltid är väldigt underbemannad enligt arbetarna.

Amazon är känt för sin antifackliga verksamhet. Exempelvis avslöjades det nyligen hur fackligt aktiva vid Amazon i Kentucky hotades med sparken som straff för facklig anslutning. Nyligen gick också Starbucks ut med att de efter ett rekordår kommer att höja de timanställdas löner samt andra förmåner för anställda, men det är en antifacklig morot då fackligt anslutna kommer att nekas en del av förmånerna.
Den svenska strejken och sympatiåtgärderna mot Tesla, som likt Amazon ägs av en av världens rikaste män, hänger ihop med Amazonarbetarnas strejker och den pågående intensiva kampen mot Starbucks. Vi kan komma att se en ökad våg av strejker och protester mot multinationella storföretag nu när kapitalismen krisar och dess institutioner inte har lyckats lösa de mest grundläggande problemen, samtidigt som de rikaste har skott sig än mer under pandemin och nu glider ut på en räkmacka under den ekonomiska kris som drabbar vanligt folk.
Arbetare världen över känner att botten är nådd och nu växer istället självförtroendet. Tillsammans med uppsvinget av antikrigsprotester bäddar det för en stormig vinter för makteliten.