Kvinnor kämpar tills de stupar

av Åsa V Karlsson // Artikel i Offensiv

Arbetarkvinnors medellivslängd går nu nedåt, fler och fler har sömnsvårigheter och när ingen tid finns för återhämtning, för vila, när chefen ringer på alla tider och arbetsuppgifterna är anpassade efter hur mycket vinst som kan pressas ut, är det stor risk för att stressen blir permanent. Kvinnor slits idag ut både fysiskt och psykiskt.

I SVT:s morgonstudio den 27 november satt Sveriges enda (världens enda) professor i ”lycka, välbefinnande och välfärd”, Micael Dahlén från Handelshögskolan, och gav råd om hur vi ska bli lyckligare. Han tyckte att vi skulle tänka som i Finland: ”Det kan alltid bli värre”.
Det ”kan vara värt att påminna sig om i de här svåra tiderna”, sa han och gav rådet att öppna ytterdörren, gå ut och få sol, småprata med en granne eller vem som helst, se fram emot något, exempelvis julen. När livet känns tungt, svårt eller osäkert gäller det att hoppa upp ur sängen.
Min gamla mamma, utsliten sjuksköterska, sa att det kändes som ett hån. Och för alla som går med ständig stress och ångest över mat för dagen, hyran eller barnen är det ett helt otillräckligt och manipulerande, skuldbeläggande sätt att få oss att tro att om vi inte orkar så är det vårt eget fel.
79 procent av alla stressrelaterade sjukdomsfall utgörs av kvinnor. Kvinnor arbetar oftare i verksamheter där de inte har inflytande över sin arbetsmiljö eller sin arbetstid, och det är allt fler som upplever att de inte kan sova, att de ständigt känner sig stressade och oroliga.
Forskarna talar om dubbel- eller till och med trippelbelastning, där många kvinnor förutom ett krävande arbete också har oro och omsorgsansvar för barn och familj. Allt fler tar också hand om sina äldre anhöriga.

Anna Hildestam Jonsson är en av de som har drabbats, som i en artikel av Kollega den 27 mars i år berättar hur hon fick uppleva ett totalt stressrelaterat sammanbrott och nu efter lång tid försöker ta sig tillbaka, men kroppen säger ifrån:
– Jag ville vara glad och orka med livet, men det gick inte. Jag golvades av hur kroppen reagerade. Jag orkade inte promenera, fick yrsel, tappade bort saker och hade svårt att reglera mina känslor. Samtidigt fylldes jag av skamkänslor av att inte orka och kände mig misslyckad både som mamma och som människa.
Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivningar med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Den främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, menar Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan, i en Kollegaartikel den 22 november.

Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på stress. Och det är kvinnor som drabbas hårdast. Sjukfrånvaro på grund av ohälsa har ökat stadigt under de senaste åren och står nu för närmare hälften av alla pågående sjukdomsfall, visar statistik från Försäkringskassan. Det är framför allt sjukskrivningar på grund av stress som ökar.
Utmattningssyndrom är den vanligaste diagnosen. Varför det är så har flera förklaringar. Den ekonomiska konjunkturen, regelverk och lagstiftning är några saker som påverkar. Otillräckliga resurser är en annan förklaring. Det problemet finns främst inom välfärdstjänster som vård, omsorg och utbildning. Där har både de kvalitativa och de kvantitativa kraven ökat utan att olika former av resurser ökat i samma utsträckning.
Politiska beslut slår hårt mot välfärden och hälsan. Tufft ensamarbete på nätter och dagar, delade skift, övertid och överkrav. Chefer och direktörer som lägger all skuld på dig om du inte orkar, skär ner på raster och återhämtning och ser alla förslag om bättre arbetsmiljö som omöjliga – vinsten är helig. Privata företag ser förslag som 4-dagarsvecka eller 6 timmars arbetsdag som ett hot och en osund konkurrens om någon kommun vill prova detta, i syfte att få gladare och friskare personal (Svenskt Näringsliv i Suntarbetsliv.se 2023).

Mellan 2019 och 2022 ökade de stressrelaterade sjukskrivningarna med 13 procentenheter, varav en majoritet var kvinnor.

Av kvinnor i åldern 16-29 år svarade 37 procent 2022 att de känner sig ganska eller mycket stressade. Bland männen var det 17 procent, hälften så många (Folkhälsomyndigheten den 10 oktober 2023). Även hos barn och ungdomar är stress och stressrelaterad ångest allt vanligare, särskilt bland unga kvinnor. Både kraven på skolprestationer och den sociala stressen slår hårt.
– Det man också brukar lyfta fram är förändrade psykosociala arbetsvillkor till följd av exempelvis nedskärningar. Det var bland annat detta som förklarade höga sjukskrivningstal i slutet av 1990-talet, säger Ulrik Lidwall, ansvarig för rapporten och analytiker på Försäkringskassan, till Kollega den 27 mars i år.
Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån, SCB, påvisar sämre arbetsmiljö och fler besvär orsakade av arbetet. I SCB:s senaste undersökning om levnadsförhållanden svarade 52 procent att de har ett psykiskt ansträngande arbete, mot 41 procent 2008.

Pandemiåren drabbade alla, men på olika sätt. De som kunde jobba hemifrån, inom tjänstesektorn, upplevde minskad stress att klara sina ”livspussel”, som forskarna uttrycker det. Andra var permitterade och behövde inte sjukskriva sig. Några kanske var sjuka, men hade så flexibla jobb att det fungerade.
De arbetsgrupper som kämpade inom vård och omsorg, inte minst äldreomsorgen och inom sjukvården, hade istället oerhört påfrestande arbetspass, ofta både långa, stressiga och med stor risk för att smittas av covid eller utsättas för olyckor och utmattning. Övertid varje vecka och långa perioder utan ledigt var det mest vanliga.
Enligt forskarna ser man tydligt konsekvenserna av detta. De som gjorde stora insatser under pandemin fick inte återhämtning, och det visar sig nu. Siffrorna har ökat stadigt under de senaste fyra åren, och mellan 2019 och 2022 ökade sjukskrivningarna med en stressrelaterad diagnos med 13 procentenheter, varav en majoritet var kvinnor. I snitt är sjukskrivningar med psykisk diagnos 79 dagar jämfört med 43 för övriga diagnoser.
Många kvinnor orkar inte arbeta heltid utan går på olika deltider, ibland på grund av arbetsgivare som bara erbjuder deltid men också som ett sätt att försöka orka med. I olika undersökningar där man har jämfört stresshormoner på kvinnor och män har man sett att kvinnor ofta ligger på en skadligt hög nivå under arbetsdagen och att det fortsätter hemma. Män däremot varvar ner och sänker sitt stresshormon betydligt.

Här ska det sägas att få arbetslivsforskare (hittills) har forskat på hur Sveriges gigarbetare har det, med en ständig oro för överlevnad, stress kombinerat med ett farligt och uselt betalt arbete.
Det är ovärdigt och tydligt att allt fler också känner en känsla av meningslöshet, utsätts för kränkningar, hot och våld, orimliga krav och aldrig får uppleva vila och återhämtning. De som går med ständig oro och värk i magen, i rädsla för att inte kunna betala hyra och mat, alla som inte har råd att gå till vårdcentralen, som inte kan hämta ut sin medicin.
Klyftorna ökar, och om hyrorna höjdes med 4,1 procent i snitt i år, vilket är högst sedan 1994 (SCB), är kraven nu upp till 12 procent. Om vi inte kämpar.
Rejäl återhämtning, olika sorters förkortad arbetsvecka och arbetsdag med bibehållen lön, en lön att leva på och ett stopp för exploateringen av våra kroppar och själar. Det är väl det minsta vi kan kräva.