av Offensiv
Strax före jul presenterade regeringen till sist sin klimathandlingsplan. Den har två brister. Det saknas en plan och det finns inte mycket till handling.
Sedan den SD-stödda högerregeringen tillträdde har den radat upp beslut efter beslut som ökar koldioxidutsläppen. Slopandet av reduktionsplikten ökar, enligt regeringens egna beräkningar, utsläppen med fyra miljoner ton koldioxid nästa år. Det är en ökning av utsläppen med nästan tio procent.
Planerna på ett nytt system för reseavdrag som skulle gynna resor med kollektivtrafik skrotades, villkoren för havsbaserad vindkraft har försämrats, anslagen för järnvägsunderhåll har minskats, ROT-avdraget har höjts. Till och med plastpåseskatten, en blygsam åtgärd för att minska mängden plastavfall, har tagits bort.
Allt detta gör att det skulle krävas mycket stora extra insatser för att klara de klimatmål som de tre regeringspartierna på papperet står bakom.
Mot den bakgrunden framstår innehållet i klimathandlingsplanen som ännu tunnare. De nya förslagen är få. Fokus förflyttas från att minska utsläppen under de närmaste åren till att nå målet om nettonollutsläpp 2045.
Huvudspåret för att klara detta är mer el. Fler laddstationer för elbilar och tunga fordon. Satsningar på elflyg och eldrivna fartyg. Elektrifiering av en del av industrins processer. Den fördubbling av elbehoven som regeringen räknar med ska främst täckas med hjälp av ny kärnkraft.
Det här är ett vägval med problem. Alla de eldrivna fordonen är inte, som regeringen påstår, fossilfria. Tillverkningen av särskilt batterierna i elbilar orsakar stora utsläpp och slukar stora mängder av relativt sällsynta ämnen. Särskilt problematiskt är satsningen på elflyg. Det är ett extremt resurs- och energislukande sätt att transportera människor på.
Järnvägen, det transportslag som orsakar de i särklass minsta utsläppen, nämns bara i förbigående och det finns inga som helst planer på att satsa på upprustning och ökad kapacitet i handlingsplanen.
Det enda större nya förslag som finns i handlingsplanen är att regeringen vill utreda införandet av ett svenskt system för utsläppshandel när det gäller trafikutsläpp. Det skulle innebära att tillgången på utsläppsutrymme minskas år för år, och att stigande priser på utsläppsrätterna kommer att driva på en omställning. Systemet skulle kunna vara igång 2027.
Magnus Nilsson, forskare som har jobbat med den utredning som har tagit fram underlag till handlingsplanen, sa till Ekot i Sveriges Radio att det då skulle krävas ett dieselpris på över 40 kronor för att klara EU:s klimatmål. Det är minst sagt osannolikt att detta förslag kommer att bli mer än en utredning.
För att alls ha en chans att i alla fall på papperet klara EU:s utsläppsmål planerar regeringen att köpa utsläppsrätter från andra länder inom EU. Miljardbelopp ska satsas på detta, istället för på åtgärder som faktiskt skulle minska utsläppen.
Bristen på innehåll i regeringens klimathandlingsplan visar att det är SD som anger tonen i klimatpolitiken. Det var ingen slump att det var miljöminister Romina Pourmokhtari, L, och SD:s talesperson Martin Kinnunen som fanns tillgängliga för intervjuer efter regeringens presskonferens.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.