Fler konkurser och varslen ökar: Tufft år stundar

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

”Konkurserna slår nytt rekord!”, är rubriken på den senaste rapporten från kreditupplysningsföretaget Creditsafe, som konstaterar att antalet konkurser 2023 var det högsta sedan krisen i början av 1990-talet. Enligt deras statistik gick 1,08 procent av landets totalt 762 000 aktiebolag i konkurs förra året, totalt 8 243 stycken, att jämföra med 6 289 år 2022. Det är en ökning med 31 procent, den högsta siffran sedan Creditsafe började mäta år 1999.

Kreditupplysningsföretaget UC:s konkursrapport konstaterar även att åtta av tio branscher som de har kartlagt har sett ökningar i antalet konkurser. Bland de hårdast drabbade är byggbranschen med en ökning på 36 procent, detaljhandeln med 27 procent samt service och personliga tjänster med 46 procent.
De största påverkansfaktorerna är globala händelser såsom kriget i Ukraina och i Mellanöstern, lågkonjunkturen, de fluktuerande energipriserna samt återbetalningen av så kallat skatteanstånd från pandemiåren, vilket 3 av 10 aktiebolag hade beviljats innan de gick i konkurs.

Samtidigt rapporterar Statistiska Centralbyrån (SCB) att arbetslöshetstalet (andelen arbetslösa av arbetskraften) låg på 7,9 procent i november 2023, att jämföra med 7,3 procent i december år 2022. SCB:s senaste Arbetskraftsundersökning (AKU) konstaterar också att långtidsarbetslösheten hos personer i åldern 20-64 inte har återhämtat sig efter pandemin, utan ligger kvar på en hög nivå (drygt en tredjedel av alla arbetslösa är långtidsarbetslösa).
Den största ökningen av arbetslöshet syns hos utrikes födda, särskilt kvinnor. En stor anledning är att utrikes födda drabbades hårt under pandemin då de är överrepresenterade bland personer med tidsbegränsade anställningar samt inom den privata tjänstesektorn.

Statistiskt sett minskar chansen att en långtidsarbetslös får ett nytt jobb ju längre tiden går, och när de väl får ett nytt jobb får tre av fem långtidsarbetslösa en tidsbegränsad anställning.
Tidsbegränsade anställningar är otrygga för arbetare, inte bara eftersom de skapar en osäker framtid för den som är anställd, utan också att det är de tjänster som dras in när arbetsgivarna vill låta arbetarna betala för deras ekonomiska kris. Dagens Nyheters ekonomiska kommentator Carl Johan von Seth skriver om detta den 20 oktober:
”Först nu verkar vinterdeppen börja märkas på arbetsmarknaden. Varslen ökar… Färre lediga tjänster ligger ute. Många arbetsgivare har dragit in tidsbegränsade tjänster, vilket också är ett typiskt tecken på att de förbereder sig för personalneddragningar.”

Det är ett tufft ekonomiskt år som väntar, och politiker liksom arbetsgivare kommer att göra allt de kan för att arbetarklassen – invandrare, flyktingar, pensionärer, arbetslösa och utförsäkrade – ska ta smällen.
Det behövs en sammanlänkad kamp för heltidsjobb, anständiga löner, höjda bidrag, försvar av anställningstrygghet och facklig organisering, samt en verkligt upprustad välfärd istället för mer pengar ner i militarismens och batongpolitikens slukhål. Låt banker, storföretag och de rika betala.