Artikel i Offensiv
För första gången har ett gruvprojekt nekats miljötillstånd. Det står klart sedan Högsta domstolen har sagt nej till att ta upp det australiska bolaget Dragon Minings ansökan om att få starta en guldgruva utanför Lycksele. Men samtidigt finns det flera andra planer på att starta guldgruvor i olika delar av landet.
Under några år drev Dragon Mining en mycket lönsam guldgruva i Svartliden i Storumans kommun, men malmen tog slut och där stod bolaget med ett anrikningsverk, men utan en gruva. Sedan bolaget Lappland Goldminers gick i konkurs tog Dragon Mining över tillståndet för fyndigheten i Fäboliden några mil bort. Planen var att köra ett hundratal lastbilstransporter dagligen till anrikningsverket i Svartliden några mil bort.
Vapstens sameby och Naturskyddsföreningen var starkt emot planerna. Transporterna skulle bli ytterligare ett hinder för renskötseln i området. Naturskyddsföreningen pekade bland annat på riskerna för att den naturskyddade Örån skulle påverkas av läckage av metaller från dagbrottet.
Sedan den nya miljölagstiftningen infördes har alla ansökningar om miljötillstånd godkänts med mer eller mindre hårda villkor av Mark- och miljödomstolarna. Men i det här fallet blev det nej. Miljödomstolen i Umeå pekade på att malmtransporterna skulle innebära en orimligt stor störning både för renskötseln och för de människor som bor längs transportvägen. Domstolen tyckte också att det fanns för stora oklarheter när det gäller gruvans påverkan på Örån.
Bolaget gick vidare och överklagade ända upp till Högsta domstolen, men även där avslogs ansökan.
Även om det ser ut som om detta projekt tills vidare har hamnat i frysboxen, så gör det rekordhöga guldpriset att intresset för att starta guldgruvor är mycket stort.
I maj startades en mindre guldgruva vid Vindelälven. Malmen därifrån körs till anrikningsverket i Svartliden. Bolagen First Nordic Metals och Lappland guldprospektering har kartlagt flera guldfyndigheter i området. För två av dessa fyndigheter finns det redan bearbetningskoncessioner, det vill säga det första tillstånd som krävs för att starta en gruva.
Men det är inte bara i norra Sverige som det letas efter guld. Bland annat är Dalsland ett område som på senare år har blivit intressant för bolag som letar efter guld.
Ur företagens synvinkel är jakten på guld i Sverige begriplig. År 2015 kostade ett troy ounce (cirka 31 gram) drygt 1 000 dollar. Idag är priset över 2 300 dollar. Det gör att fyndigheter som för några år sedan inte skulle ha varit ekonomiskt möjliga att bryta nu kan ge stora vinster.
Men egentligen finns det inga som helst behov av nya guldgruvor. Bara tio procent av guldet används för olika ändamål inom industrin. Det som driver på efterfrågan är det guld som privatpersoner och stater lägger i bankfack som en säker sparform. Priset för den fortsatta guldbrytningen är stora ingrepp i miljön och riktigt stora koldioxidutsläpp. En rapport från konsultföretaget Wood MacKenzie som kom för några år sedan visade att utvinningen av ett gram guld i genomsnitt orsakar 25 kg koldioxidutsläpp. Det innebär att guldbrytningen i världen orsakade utsläpp på ungefär 75 miljoner ton förra året. Det kan jämföras med att de totala utsläppen i Sverige var 45 miljoner ton.
Både den förra och den nuvarande regeringen vill se fler gruvor i Sverige och säger att detta behövs för ”den gröna omställningen”. Att de inte samtidigt säger nej till nya guldgruvor, som bara är ett problem för klimatomställningen, visar på det ihåliga i detta resonemang.
Det finns all anledning till stor vaksamhet inför de nya planer på guldgruvor som nu dyker upp på olika håll i landet. Exemplet Fäboliden visar att det är möjligt att stoppa dem. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.