Förstatliga Northvolt – för en verkligt grön omställning

Ledare i Offensiv

Northvolts etablering i Skellefteå väckte förhoppningar om en ljus framtid för kommunen och att Sverige skulle få en ”världsledande ställning” i den gröna omställningen. Northvolts expansion under de senaste åren förstärkte förhoppningarna. Men nu finns istället risken för att Northvolt kraschar efter att expansionen har tvärnitat och bolaget meddelat att delar av fabriken i Skellefteå stängs samt har varslat 300 anställda, vilket är en tiondel av fabrikens alla anställda. Northvolts kris har satt hela den så kallade gröna industrisatsningen i norr i gungning och en kraschlandning riskerar att få förödande och varaktiga följder, inte minst för skellefteborna.  

Northvolt och övriga så kallade gröna industrier måste omedelbart förstatligas för att rädda jobb och drabbade kommuner samt säkra en verklig grön omställning, vilken kapitalismen är oförmögen till.
Det är den giftiga kombinationen av kapitalismens kortsiktiga vinstjakt och marknadens kaos och anarki som har orsakat såväl Northvolts kris och krossat drömmen om ett nordiskt batteribälte som krisen i den globala batteri- och bilindustrin. Kortsiktigheten och ihåligheten i kapitalismens påstådda klimatsatsningar kan beskrivas i att: ”Det behövdes inte mycket för att några av Europas största biltillverkare skulle dra tillbaka sina miljömål. Ett hack i försäljningskurvan och vips så var klimatet inte lika viktigt längre (…) Visionen om det helelektriska Volvo Cars höll exempelvis bara i tre år och det är en ”tydlig signal om att klimatet och miljön inte betyder så mycket när det kommer till kritan” (Dagens Nyheter den 14 september).

Att den ”gröna” industrin dessutom har blivit ännu ett slagfält i de maktstrider som de imperialistiska makterna utkämpar och i allt högre grad omges av protektionistiska åtgärder ger krisen en extra dimension. Om Northvolt, som har fått miljardstöd från EU, faller skulle det sannolikt omintetgöra den europeiska kapitalismens försök att bygga upp en egen batteriproduktion.  
Men trots allt som står på spel är det inte säkert att staten går in för att försöka säkra Northvolts överlevnad. Inom högern, särskilt SD och delar av M, samt inom kapitalistklassen finns ett motstånd mot statliga insatser och de ”gröna industrisatsningarna” i norr. Det motståndet har nu fått sällskap av en grotesk ”skadeglädje” och absurda påståenden om att det är statens stöd som har orsakat Northvolts kris. Klimatfientliga SD ser gärna att Northvolt går omkull och drar med sig hela den ”gröna” industrisatsningen i norr, som grundas på påstådd ”domedagsretorik” om klimatet har ”satt marknadens funktioner ur spel” (Tobias Andersson, SD:are och ordförande i riksdagens näringsutskott, i Affärsvärlden den 9 augusti under rubriken: ”SD-toppen till attack mot Northvolt: ‘Omättlig aptit på mer stöd’”.
Samma höger som är emot statsstöd i detta fall har dock inte haft några invändningar till att staten har räddat storbanker och att staten ska betala 300 miljarder kronor för Tidöpartiernas nya och onödiga kärnkraft.

Sannolikt blir det dock inte högerns fortsatt nyliberala flygel som fäller avgörandet, utan mer troligt är nya statliga insatser och kanske även mer EU-stöd för att om möjligt förhindra att Northvolt går omkull. Att även Dagens Industri, som knappast kan anklagas för att vara en vän av statsstöd, i en ledare den 11 september skriver: ”Att Northvolt överlever den här krisen och blir framgångsrikt är ett svenskt intresse. Fler borde säga detta högt, särskilt ledande politiker”, ger en vink om att viljan att försvara den egna kapitalismen kommer att väga tyngst. Men denna form av statskapitalism – att staten tar över förlusterna för att rädda ägarna och systemet – säkrar varken jobb eller orter. Det är inget förstatligande för att möjliggöra samordning, planering och hushållning av resurser som inte är oändliga, vilket är en förutsättning för en grön omställning.  
Förra veckans besked om att omkring 300 personer kommer att varslas om uppsägning och att en avdelning som tillverkar en del av det material som ingår i batterierna stängs tills vidare hade föregåtts av flera bakslag och löften som aldrig infriades.  
När det första batteriet tillverkades just före nyårsafton 2021 sa företaget att det skulle ta 18 månader att komma upp i full produktion i den del av fabriken som stod klar. I verkligheten har produktionen fortfarande inte kommit igång efter två år. Förlusten under förra året var 12,5 miljarder kronor.  
Tidigare i år drog BMW sig ur det kontrakt om leveranser av batterier för mer än 20 miljarder kronor som man har tecknat med Northvolt.  

Arbetsmiljöproblemen har varit en följetong. Tidigt visade en kontroll från flera myndigheter på systematiska brott mot arbetstidsregler och säkerhetsföreskrifter. Det fanns personer som hade jobbat 90 timmar i veckan eller 22 dagar i streck. Under senare tid har fyra anställda avlidit under oklara omständigheter. Utredningen om eventuella kopplingar till arbetsmiljön pågår fortfarande.
De stora problemen med att få produktionen att fungera har redan inneburit drastiska åtgärder. Nyligen stoppades planerna på en fabrik i Borlänge och tusen nya jobb. Istället fick kommunen köpa tillbaka den mark som man tidigare hade reat bort till Northvolt.  
Det som gör situationen extra svår är att det under de närmaste åren kommer att finnas ett överskott av batterier på världsmarknaden. Enligt nyhetssajten Bloomberg kommer den globala produktionskapaciteten av batterier nästa år att vara fem gånger högre än efterfrågan. Bilindustrierna kan välja att köpa batterier från andra tillverkare om Northvolt inte får ordning på produktionen.  

Vi ser ett klassiskt mönster för den kapitalistiska ekonomin. När en ny, stor och potentiellt lönsam marknad dyker upp kastar sig många företag över detta byte. Resultatet blir ofta en överproduktion och utslagning av företag. Bara i Europa har det funnits planer på 30 till 40 batterifabriker fram till 2030.
Krisen för Northvolt visar på de stora ekonomiska risker flera kommuner i norr tvingas ta i samband med stora industriprojekt. Skellefteå kommun har gjort stora investeringar för att kunna ta emot fler invånare. Kommunens skuldsättning har, enligt en artikel i Dagens Nyheter, tiodubblats på kort tid.
Kommunerna i norr har lämnats i sticket av både den nuvarande och den förra regeringen. Uppgiften att på egen hand klara bostadsbyggandet och alla andra investeringar är övermäktig och kommunerna bär hela risken.  

Northvolts extremt snabba expansionsplaner har inte styrts av omsorg om klimatet i första hand. Det viktigaste har varit att snabbt skapa en dominerande ställning på marknaden. Nu ser vi att det är invånarna i bland annat Skellefteå och Borlänge som kan drabbas av denna riskfyllda satsning.  
Utlämnade till kapitalismen blir alla de ”gröna” industrisatsningarna till högriskprojekt som snabbt kan krascha när vinster och marknader viker nedåt. Northvolts snabba fall är en varning som sätter fingret på det akuta behovet av en kamp och organisering för en socialistisk omställning av hela samhället.■