Av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv
Under 2024 har 43 personer dött till följd av arbetsplatsolyckor i Sverige (till och med den 14 december). Det ligger i linje med snittet under de senaste tio åren, vilket visar på ett bristande eller icke existerande förebyggande arbete. Många av dödsfallen som sker på jobbet hade kunnat förebyggas, men i stället krävs det ofta ett dödsfall för att arbetsgivarna och staten ska tvingas agera. Det krävs att arbetarna själva tar kamp för att förbättra sina villkor och sin arbetsmiljö.
Under de 11,5 månader som passerat av 2024 har minst 43 personer dött i olika sorters arbetsplatsolyckor i Sverige. Det är allt från klämolyckor, trafikolyckor, fall och drunkningsolyckor. Många olyckor hade kunnat förebyggas med rätt skyddsutrustning och utbildning, men i stället väljer arbetsgivarna att vara efterkloka varje gång.
Över hälften av alla dödsolyckor, 54 procent, beror på att man förlorar kontrollen över fordon, maskin, verktyg eller djur. I många fall saknas skriftliga instruktioner för hur maskiner används och hur de nödstoppas, eller ordentlig utbildning i hanteringen av maskiner.
En annan vanlig orsak till dödsfall på arbetet är fallolyckor, exempelvis vid takarbete. Takarbete ska vara säkert så länge alla säkerhetsrutiner följs och skyddsutrustning används korrekt. Men de gånger som olyckor skett har skydd saknats eller inte använts korrekt, och det sistnämnda visar på brister i rutiner och ett allmänt åsidosättande av säkerhetsrutiner från arbetsgivarens sida, något som leder till att arbetare struntar i sin egen säkerhet.
Genomsnittet för dödliga arbetsplatsolyckor 2014-2023 var 48,5 per år. Den lägsta siffran var år 2020 med 29 dödsfall, men det vägdes upp av rekordåret 2023 med hela 63 dödsfall. Antalet döda på jobbet må ha minskat sedan förra året, men bara för att återgå till det normala. Det behövs stora satsningar på arbetsmiljön för att stoppa dödsfallen på jobbet.
Exempel på satsningar på arbetsmiljön som har en direkt effekt på riskerna för arbetsskador är en högre bemanning, kortare arbetsdagar, bästa möjliga skyddsutrustning och regelbunden utbildning i säkerhet och arbetsmiljö för alla anställda. På många arbetsplatser behövs det fler skyddsombud, som ska ges tillräckligt mycket tid för sitt uppdrag för att kontinuerligt kunna kontrollera vilka risker som finns i arbetsmiljön.
Facken måste bli mer aktiva och se till att det finns skyddsombud på alla arbetsplatser och att de har en adekvat utbildning. Skyddsombuden i sin tur kan ställa krav på arbetsgivaren att genomföra åtgärder, men för det behöver de kunskap och utbildning i sitt uppdrag. Ett skyddsombud kan till exempel stoppa verksamheten på en arbetsplats om det finns fara för liv och hälsa, enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 7§. För att göra detta behöver skyddsombudet utbildning i sina egna rättigheter, och helst en stark facklig organisation bakom sig.
Arbetsgivarna, alltså de vinstdrivande företagen, har inget intresse av att förbättra arbetsmiljön och förebygga arbetsskador. Hade de det hade de vidtagit förebyggande insatser på alla de arbetsplatser där 43 människor miste sitt liv under 2024. Det är i många fall först vid negativ publicitet till följd av ett dödsfall eller en allvarlig olycka som problemen åtgärdas.
För företagen kommer vinster alltid före arbetarnas säkerhet. Därför måste vi själva se till att vi har en god arbetsmiljö och att vi är säkra på jobbet, genom att organisera oss, ställa hårda och tydliga krav och protestera så fort våra rättigheter och vår säkerhet åsidosätts.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.