Sydkorea: Protester stoppade kuppförsöket

Av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Den 3 december deklarerade Sydkoreas högerpresident Yoon Suk Yeol krigslagar och undantagstillstånd. Men presidentens kuppförsök slogs snabbt tillbaka och nu ska han ställas inför riksrätt.

Undantagstillståndet och kuppförsöket var ett desperat försök från en impopulär president att attackera sina motståndare i en bitter maktstrid, och avväpna en arbetarrörelse som förberedde sig för strid. Undantagstillståndet innefattade bland annat svepande förbud för all politisk aktivitet, inklusive nationalförsamlingen, lokala fullmäktige, föreningar och politiska partiers verksamhet, samt förbud mot demonstrationer och strejker. Media togs över av militären.

Efter bara sex timmar drogs undantagstillståndet tillbaka – efter att 190 politiker tog sig in i nationalförsamlingen och förbi militärens barrikader med hjälp av spontant samlade folkmassor. Militären fick order om att arrestera ledaren för Yoons eget parti, Han Dong-hoon, oppositionsledaren Lee Jae-myung (PPP) och den Koreanska Fackliga Samorganisationens (KCTU) ordförande med flera. Men planen hann aldrig sättas i verket. Samtidigt fylldes gatorna av tusentals protesterande människor.
I deklarationen fanns en separat skrivelse om att all vårdpersonal, inklusive läkarstudenter och praktikanter, som strejkar eller har lämnat yrket bakom sig måste återgå i tjänst inom 48 timmar och ”arbeta troget”. Bakgrunden är den pågående vårdpersonalkrisen som eskalerade i februari efter regeringens förslag att höja antagningskvoten för vårdstudenter för att motverka den akuta personalbristen. 

Tusentals läkare har sagt upp sig och läkarstudenter har avbrutit sin utbildning sedan februari eftersom de anser att regeringens förslag inte löser de grundläggande problemen med varför så många lämnar och så få ansöker till vården. Obetald ledighet, obligatorisk övertid, långa pass och låga löner är några av problemen som vårdfacket tog upp när de varslade om strejk i augusti. Strejken avblåstes efter löften från flera sjukhusledningar om högre löner och bättre scheman. 
Den 26 november annonserade KCTU, Sydkoreas största oberoende fackliga centralorganisation, om strejk den 5-6 december för kollektivtrafiksanställda samt skolpersonal inom bespisning och lokalvård som omfattade cirka     70 000 anställda på fyra arbetsplatser. Huvudkravet var president Yoons avgång samt för löneförhöjningar (The Chosun Daily).
Som en reaktion mot Yoons kuppförsök kallade KCTU till strejker tills presidenten avgått eller avsatts. Bland annat har tiotusentals metallarbetare på Kia, General Motors och Hyundai deltagit i rullande strejker sedan den 5 december (enligt United Electrical, Radio and Machine Workers of America). I synnerhet kampanjade KCTU för att nationalförsamlingsledamöter för Folkets Maktparti (PPP) skulle rösta ja till att avsätta Yoon.

I sin deklaration anklagade Yoon Demokratiska Partiet (DPK), som har majoritet i nationalförsamlingen, för antistatlig aktivitet och samröre med ”nordkoreanska kommunister”. Hans eget parti PPP (Folkets Maktparti) är i minoritetsregering sedan valet i april 2024, med 108 platser av totalt 300 i nationalförsamlingen medan dess rival DPK har 170. 
Yoon vann presidentvalet 2022 med 48,56 procent av rösterna mot motståndaren Lee Jae-myungs 47,83 procent, med den tunnaste marginalen någonsin på bara några hundratusen röster. Yoons popularitet i opinionsundersökningarna har sjunkit stadigt från cirka 53 procent år 2022 till närmare 23 procent i september 2024 (Gallup). Sedan inträdet har Yoon kritiserats för flera korruptions- och mutskandaler, vårdpersonalkrisen, ett odemokratiskt användande av vetorätten för att hindra oppositionens lagförslag samt beslutet att låta sydkoreanska istället för japanska företag kompensera offren för Japans tvångsarbete och förtryck under andra världskriget (60 procent av befolkningen var emot). 

Skandalöst nog var Sydkorea värdland för USA:s ”Toppmöte för demokratin” i mars 2024 vars syfte är att ”förnya demokratin inrikes och motverka autokratiska krafter utomlands”. Dess tre uttalade mål är att stärka försvaret mot auktoritarism, bekämpa korruption och främja mänskliga rättigheter. Bidens biträdande utrikesminister Campbell föreslog att Yoon skulle få Nobels fredspris. 
Det första försöket att avsätta presidenten den 7 december misslyckades eftersom majoriteten av PPP-ledamöterna bojkottade omröstningen medan Han Dong-hoon uppmanade Yoon att avgå självmant. Den 10 december beslutades det att en utredning om förräderi skulle inledas mot Yoon. Den 14 december röstade 204 ledamöter för och 85 emot att Yoon skulle avsättas. 

Det är viktigt att understryka att kraften som besegrade Yoonregimen inte var oppositionen i parlamentet utan arbetarkampen och massdemonstrationerna, och om rörelsen utvecklas kan den besegra nya antidemokratiska högerhot. DPK och PPP är båda kapitalistiska, konservativa partier med en historia av antifacklig, anti-hbtq+ och antifeministisk politik.
Att fackledningarna prioriterar politikeruppvaktande och parlamentariska lösningar på den politiska krisen försvagar snarare än stärker kampen. Istället borde gräsrotsrörelser förbereda för omfattande generalstrejker i alla sektorer, till försvar av demokratiska rättigheter, för högre löner och bättre arbetsvillkor, för aborträtt och jämställda löner samt mot privatisering, militarisering och reaktionär hetspolitik. 

Behovet av arbetarnas självständiga politiska organisering är akut och fackföreningarna borde gå i spetsen för bygget av ett arbetarparti som sätter sig uppgiften att förena massorna i en kamp för ett socialistiskt alternativ.