Vinstjakten fick Northvolt på fall

Av Offensivs redaktion // Artikel i Offensiv

Det krisande batteriföretaget Northvolts ägare har beslutat att driva verksamheten vidare i förhoppning om att det kommer att vara möjligt att få fart på produktionen och få till en uppgörelse som minskar företagets skuldberg.

Oavsett om detta till slut kommer att lyckas eller inte är historien om Northvolt ett exempel på motsättningarna mellan företags jakt på vinster och det som krävs för en verklig grön omställning.

Fortfarande det inte att fullt ut överblicka den ekonomiska kris som Northvolt befinner sig i. Företaget har lån på 64 miljarder kronor. Till det kommer stora skulder till olika leverantörer.

Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet kommer företaget att redovisa en förlust för föregående år på 62 miljarder kronor. I en krönika i Aftonbladet konstaterar journalisten Andreas Cervenka att detta innebär att företaget under förra året gjorde en förlust på sju miljoner kronor i timmen. Siffrorna är de värsta som något företag i Sverige har visat upp.

Grundorsaken till problemen är att företaget inte har fått produktionen vid fabriken i Skellefteå att fungera. Under byggets gång har det flera gånger avslöjats att underleverantörer vid bygget brutit mot arbetstidsregler och säkerhetsbestämmelser. I höstas avslöjade SVT att det har skett 47 kemikalieolyckor vid fabriken sedan produktionen startade.

Northvolts utveckling följer en fullt begriplig logik i en kapitalistisk ekonomi. Dess enda tillgång var några personer med erfarenhet från batteribranschen och en vision om att bli den stora batteritillverkaren i Europa. Företag som Scania, BMW och VW tecknade långsiktiga avtal om leveranser. VW gick också in som största delägare i företaget. Det i sin tur gjorde att företaget kunde få de stora lån som behövdes.

I det läget fanns det inte längre någon möjlighet för Northvolts ledning att sänka tempot genom att först inrikta all kraft på att få fabriken i Skellefteå att fungera för att sedan eventuellt gå vidare med att bygga fler fabriker.

Investerare och företag som tecknat långsiktiga avtal väntade otåligt på att börja få utdelning på det satsade kapitalet och leveranser av batterier.

Det som också följer ett vid det här laget välkänt mönster är att företagets ledning har kunnat bli mångmiljonärer trots krisen. VD:n och grundaren Peter Carlsson har i god tid sålt aktier i bolaget för 200 miljoner kronor. Flera andra personer i ledningen har gjort liknande affärer.

De som drabbas hårdast är de över 1 000 anställda i Skellefteå som hittills har förlorat sina jobb. Många kommer från länder utanför EU, vilket innebär att de har tre månader på sig att hitta ett jobb som ger en inkomst på minst 28 500 kronor (80 procent av medianlönen). De som inte lyckas förlorar sitt arbetstillstånd.

Skellefteå kommun riskerar också att drabbas av en rejäl ekonomisk smäll. Kommunen har planerat utifrån en fortsatt snabb befolkningstillväxt och har gjort stora investeringar i allt från skolor och förskolor till en ny bro över Skellefteälven och en utbyggd hamn. I oktober vände befolkningskurvan nedåt. En fortsatt nedgång innebär att kommunen får lägre skatteintäkter och i värsta fall att en del av de nya bostäder som har byggts under de senaste åren kommer att stå tomma. Skulle Northvolt försättas i konkurs kan läget bli betydligt värre för kommunen och de drygt 3 000 personer som idag jobbar vid fabriken. Det finns fler företag som är en del i det som brukar kallas för ”den gröna omställningen” som har byggts upp enligt samma modell som Northvolt.

Ett exempel är Stegra, som bygger ett nytt vätgasbaserat stålverk i Boden. Krisen för Northvolt visar att det finns särskilt stora risker med den här typen av bolag.

Det går idag inte att säga hur krisen för Northvolt kommer att sluta. Det finns en möjlighet att långivarna kommer fram till att det bästa är att bita i det sura äpplet och skriva av det mesta av fordringarna och skjuta till nytt kapital. Om leveranserna av batterier ökar den närmaste tiden blir en sådan lösning mer sannolik. Om rekonstruktionen misslyckas och företaget går i konkurs är det troligt att något bilföretag eller någon batteritillverkare vill ta över fabriken i Skellefteå. Trots allt växer efterfrågan på batterier och då borde en batterifabrik som finns på plats vara en tillgång.

Krisen för Northvolt är en påminnelse om ett självklart faktum: Privata företag kommer aldrig att ha som sitt främsta syfte att rädda klimatet.

Det är jakten på maximal vinst som är den viktigaste drivkraften. Det kommer att innebära stora risker för både människor och miljö.