KOREAKRIGET, VIETNAMKRIGET OCH KÄRNVAPENHOT

Fördjupning: Kärnvapen

Fem artiklar på temat i Offensiv #1647:

1. 80 ÅR SEDAN ATOMBOMBERNA ÖVER JAPAN av Per Johansson
2. KAMPEN MOT DEN BLÅGULA BOMBEN av Per Johansson
3. KOREAKRIGET, VIETNAMKRIGET OCH KÄRNVAPENHOT av Anders Wemmert
4. DCA-AVTALET OCH KÄRNVAPEN av Anders Wemmert
5. DEN FARLIGASTE KAPPRUSTNINGEN I MÄNSKLIGHETENS HISTORIA av Per Olsson

Med illustrationer av Vilhelm Rosenström Domeij.

Del 3: KOREAKRIGET, VIETNAMKRIGET OCH KÄRNVAPENHOT

Av Anders Wemmert

USA har använt kärnvapen i krig två gånger sedan atombomben forskades fram under 1930- och 40-talen. Båda gångerna mot Japan i slutet av andra världskriget. Men vid flera tillfällen sedan kalla krigets inledning i slutet av 1940-talet har amerikansk militär och politiker tryckt på för att USA borde använda kärnvapen för att hindra “kommunistisk expansion”.

Efter att också Kina blivit en del av stalinistiska blocket 1949 gick USA-imperialismen ut i krig år 1950 för att behålla sin marionettregim i Sydkorea och om möjligt lägga under sig hela Korea. Kriget i Korea skulle sedan följas av kriget mot Vietnam, Laos och Kambodja (Indokina).

Samtidigt som Koreakriget pågick mellan 1950 och 1953 var jakten på förmodade kommunister och den ”röda faran” som intensivast i USA. Den leddes av senatorn Joseph McCarty, FBI och CIA. USA:s engagemang i Koreakriget var en del av denna kampanj och en del av kalla kriget (rivaliteten mellan den tidens två supermakter – det kapitalistiska USA och det stalinistiska Sovjetunionen med respektive allierade).

Koreakriget gick inte så bra som USA ville och trots att FN satte in trupper från en rad länder hade Nordkorea stora framgångar. FN-styrkan (UN Command, UNC) var finansierad av USA och 90 procent av trupperna var amerikanska. Det fanns planer från Truman och hans befälhavare MacArthur på att sätta in kärnvapen mot Nordkorea. USA började placera ut missiler och kärnvapenbestyckade flygplan på sin militärbas på Okinawa i Japan.

Nu sattes aldrig kärnvapen in i kriget, även om USA:s nästa president efter Truman, Dwight D. Eisenhower, ända fram till vapenstilleståndet 1953 hotade med kärnvapen. En avgörande faktor till att kärnvapen aldrig användes under Koreakriget var att ”FN-koalitionen” hade framgångar på slagfältet och pressade tillbaka Kina och Nordkorea.

Trots att kärnvapen inte användes under Koreakriget skördade det ändå ett enormt antal liv och ett stort antal skadade. Uppskattningsvis 2,5 miljoner civila dödades eller sårades. Antalet soldater som slaktades uppskattas till minst 600 000 samt drygt 1 300 000 skadade. 

Ett annat krig där USA planerade att använda kärnvapen var Vietnamkriget.

USA hade redan under 1950-talet börjat dras in i det pågående nationella befrielsekriget i Vietnam mot kolonialmakten Frankrike. USA skickade ”militära rådgivare” i en allt större utsträckning för att hjälpa Frankrike, som såg ut att förlora kriget. År 1954 tvingades Frankrike att lämna landet efter att man lidit ett avgörande nederlag vid Dien Bien Phu. Vid slaget om Dien Bien Phu ställde USA:s utrikesminister John Foster Dulles följande fråga till Frankrikes utrikesminister ”’Vill ni ha två atombomber?’, enligt vad en högt uppsatt fransk diplomat minns” (brittiska BBC 2014).

De allmänna val som utlovats i ett enat Vietnam inom två år (senast 1956) hölls aldrig, eftersom USA fruktade att kommunistpartiet skulle vinna valet och att USA då skulle förlora kontrollen över denna del av Sydostasien. Man såg till att val aldrig hölls och tillsatte en USA-vänlig regim i Sydvietnam. Samtidigt började man skicka fler och fler soldater till Sydvietnam samt militär utrustning till Sydvietnams armé. USA:s agerande i Vietnam baserade sig dels på kalla krigets ideologi och på den så kallade dominoteorin. Enligt denna skulle ett land som blev ”kommunistiskt” påverka sina grannländer så att dessa föll som dominobrickor och också blev ”kommunistiska”. USA ville till varje pris förhindra att man förlorade kontrollen över denna del av Sydostasien. Åren 1968-69 hade USA över 500 000 soldater som stred mot Nordvietnam och den sydvietnamesiska befrielsearmén FNL, tillsammans med Sydvietnams USA-stödda regering och dess armé.

Men kriget gick inte så bra. Dels hade Nordvietnam och FNL stora framgångar i kriget och dels tilltog protesterna mot kriget i USA och internationellt. Motståndet mot kriget, på hemmaplan och globalt, blev ett allt större problem för USA-administrationen. Men president Nixon var fast besluten att vinna kriget och ville därför sätta in kärnvapen mot Nordvietnam. 

Redan under sitt första år som president (1969) hotade Nixon att använda kärnvapen mot Nordvietnam och år 1972 sade Nixon till sin nationella säkerhetsrådgivare Kissinger att ”vi behöver använda atombomben” för att stoppa den nordvietnamesiska offensiven (Daniel Ellsberg: Domedagsmaskinen: ”Så planerade vi kärnvapenkrig”). På grund av de tilltagande protesterna mot kriget och dess fasor, den internationella solidariteten med Vietnam och det faktum att allt fler amerikanska soldater återvände från kriget i kistor, drogs planerna på att kärnvapenbomba Vietnam tillbaka. Istället fortsatte USA kriget med terrorbombningar av Nordvietnam, med spridning av växtgifter över stora arealer och med allt större vapenstöd till den sydvietnamesiska regeringen. De internationella protesterna och massdemonstrationerna i USA tvingade USA att steg för steg dra sig ur direkt inblandning i kriget. Den 30 april 1975 flydde till slut de sista amerikanska soldaterna. USA:s ambassadpersonal och Sydvietnams regering lämnade landet och kriget var slut. Vietnam blev ett enat land.

Kriget skördade många offer. Mellan 2 till 3 miljoner civila dödades under USA:s krig mot Nordvietnam och FNL. Mellan 1,5 miljoner och 3,8 miljoner vietnamesiska soldater dödades och 52 000 amerikanska soldater dog. Om USA hade släppt atombomber över Vietnam hade dödssiffrorna säkert varit minst tio gånger så stora.

NATO – EN KÄRNVAPENALLIANS

Källa: Svenska Freds 

USA:s kärnvapen utgör det så kallade kärnvapenparaplyet som Natos medlemmar ryms under. Det är därmed USA som dikterar alliansens kärnvapenpolitik, Storbritanniens kärnvapen utgör ett sekundärt stöd. Frankrikes kärnvapen är inte integrerade i Nato, men kan användas av alliansen om Frankrike beslutar om det. 

Kärnvapen är en central komponent i Nato, där den militära förmågan utgår från en blandning av kärnvapen, konventionella vapen och missilförsvar. 

USA har amerikanska kärnvapen utplacerade i fem Natoländer; Tyskland, Nederländerna, Belgien, Italien och Turkiet. Det är bland annat dessa vapen man har gemensamma övningar runt, exempelvis Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon.

Kärnvapnen som finns i de fem länderna regleras av bilaterala avtal mellan USA och det berörda landet. Dessa avtal är hemligstämplade och placeringen av amerikanska kärnvapen i dessa länder föregicks inte av en demokratisk process eller av demokratiska beslut.