Akut global matkris

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

Enligt rapporten Global report on food crises (GRFC, 2022) uppskattades livsmedelssituationen ha varit ”katastrofal” för 570 000 människor i världen under 2021, en ”nödsituation” för ytterligare 39 miljoner människor, ”krisartad” för därutöver 133 miljoner människor och ”stressad” för nästan en kvarts miljard människor. Omkring 40 miljoner fler människor i världen levde under en ”krisartad” eller värre livsmedelssituation 2021 än 2020.

Under 2022 som helhet förväntas livsmedelssituationen vara ”krisartad” eller värre för 63 procent av befolkningen i Sydsudan, 60 procent i Jemen, 55 procent i Afghanistan, 48 procent i Centralafrikanska republiken, 45 procent i Haiti och för 38 procent i Somalia. Omfattande hungersnöd väntar även i Nigeria.
Sen 2019 har antalet människor som lever med akut risk för matbrist fördubblats enligt FN:s livsmedelsprogram WFP.
Den extrema torkan på Afrikas horn har orsakat en utbredd mat- och vattenbrist. Kenya, Somalia och Etiopien står inför den värsta matkrisen sedan 1980-talet; mer än 45 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp. Enligt en ny rapport som Oxfam har tagit fram tillsammans med Rädda barnen dör en människa just nu av hunger var 48:e sekund i Etiopien, Kenya och Somalia.

”Torkan är mest synlig från luften. Floder som borde bölja fram över landskapet är nu torra, grå och spruckna. Trots att det är regnperiod faller inget regn”, rapporterade WFP:s Kirsty McFadden från Somalia för nästan tre veckor sen.
Kenya har förklarat ett nationellt katastrofläge. Produktionen av grödor har minskat med 70 procent. 3,1 miljoner människor lever i akut hunger. 1,4 miljoner döda boskapsdjur har registrerats. I Etiopien råder en kritisk vatten- och matbrist. Nästan en miljon boskapsdjur har dött. 9,4 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp.
90 procent av Somalias yta är drabbat av svår torka. Mer än hälften av befolkningen – 7,7 miljoner – är i behov av humanitär hjälp. 44 procent av alla barn under 5 år är akut undernärda.

Klimatförändringarna innebär inte bara extrem torka, utan också rubbade regncykler. I Sydsudan har jordbrukets infrastruktur förstörts då tidiga säsongsregn har orsakat omfattande översvämningar i fem års tid, vilket drivit hundratusentals människor på flykt. Över 70 procent av befolkningen – 8,3 miljoner – är i behov av humanitär hjälp.
Ukrainakriget har accelererat den globala livsmedelskrisen och prisökningarna, men utgör inte orsaken. Redan innan kriget ökade priser på mat, utsäde och bränsle. Klimatförändringarna med allt värre torka och översvämningar samt det kapitalistiska jordbrukets jordförstörelse är den huvudsakliga orsaken. Även de globala bristerna på bränsle och el är effekten av kapitalismens låsning vid fossila bränslen.
Kapitalisterna har inte bara orsakat livsmedelskrisen, de har drivit upp priserna ännu mer genom de senaste månadernas parasitära prisspekulation.

Att ett krig i Europa kan påverka livsmedelsförsörjningen i hela världen är en effekt av decennier av nyliberal globaliseringspolitik. Storföretagen och dess regeringar har superrationaliserat jordbruket till att fokusera på ett fåtal exportvaror, medan det egna behovet har försörjts genom import. I den kapitalistiska konkurrensen har enorm överproduktion och översvämmande av dessa produkter i fattiga länder för att ta över marknaderna skapat stora globala transportled såväl som extrema globala sårbarheter.
Den ständiga vinstjakten har eldats på av konstgödsel, bekämpningsmedel och massiv produktionsintensitet – vilket har skapat enorma arealer av förstörda jordar.

Livsmedelskrisen såväl som klimatkrisen, militariseringen och krigen är alla tecken på ett sjukt ekonomiskt system. Endast fyra globala storföretag kontrollerar 70 procent av den globala jordbruksmarknaden.
Denna kapitalistiska klick och deras vinstintressen står i extrem kontrast till mänsklighetens behov av matsuveränitet och att ställa om från dagens fossila och dysfunktionella matproduktion till en hållbar och cirkulär matproduktion.