av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv
Idag förväntas vi jobba längre upp i åldrarna. Vi lever längre och bör då kunna jobba längre. Statistik är en sak och verkligheten är en annan. Det är inte alla idag som orkar jobba ens till 65 år. Många vårdanställda oroar sig till exempel för att de inte orkar till dagens pensionsålder, än mindre till en högre pensionsålder.
Den 10 mars rapporterade Jämtlands Tidning att Bräcke kommun annonserar efter cirka 100 sommarvikarier inom vård och omsorg. Kommunen har tidigare inte haft några större vikarieproblem då elever vid Komvux har kunnat hoppa in.
Nu har utbildningen betydligt färre elever än för bara några år sedan. Utbildningens minskade popularitet hänger förstås ihop med arbetsförhållandena inom äldreomsorgen.
Kommunal har sammanställt en rapport där man redovisar personalens syn på arbetsmiljön och bemanningssituationen. I rapporten svarar 37 procent inom äldreomsorgen att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig. Runt 70 procent är mycket eller ganska oroade att de inte kommer att orka fram till dagens pensionsålder. 43 procent känner sig dagligen kroppsligt trött efter arbetsdagens slut och 37 procent känner sig psykiskt trötta.
Rapporten visar också hur arbetsmiljön förvärras av otillräcklig bemanning. Underbemanningen försämrar möjligheterna till välbehövlig återhämtning.
Kommunal vill ha nationella riktlinjer för yrkeskompetens, arbetsvillkor och personaltäthet i äldreomsorgen. Man vill se en höjd grundbemanning, inte bara för personalens skull, utan också för vårdtagarnas.
Anders Wincentson är underskötare på ett äldreboende utanför Stockholm. Han säger i ett inslag i SVT den 23 februari att vid dålig bemanning måste en del vårdtagare ställas åt sidan. Personalen måste koncentrera sig på de mest krävande fallen. Då blir övriga vårdtagare lidande. Det sliter på personalen när de inte kan hjälpa alla. Att inte kunna hjälpa alla gör att personalen känner sig otillräcklig och går med dåligt samvete.
Kommunals ordförande Malin Ragnegård kommenterar rapporten med: ”Att det är budgeten som avgör hur bemanningen ser ut på ett äldreboende, det funkar inte. Det är verksamhetens och personalens arbetsmiljö som ska ligga till grund för det.”
Alltför länge har räknenissar utan kunskap om verkligheten avgjort hur mycket pengar de olika verksamheterna ska få. Under 30 år har en allt mer krympande budget tillåtits styra den kommunala verksamheten. Det är dags att låta verksamhetens behov styra budgeten.
Vill vi ge våra äldre en trygg och värdig ålderdom, som de flesta skriver under på, måste personalen ha bra arbetsvillkor. Risken är annars att de slutar efter en kort tid och söker sig till andra arbetsuppgifter.
Det krävs en stabil personalkår för att de gamla på våra äldreboenden ska kunna känna sig trygga. Det är samhällets skyldighet att se till att det blir så. 30 år av nedskärningar måste få ett slut. Det är dags att bygga upp vad som har raserats under lång tid.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.