Aldrig så dyrt att vara fattig

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Barnfamiljer får 9 000 mindre

Levnadskostnadskrisen slår allt hårdare, och en barnfamilj har nu 9 000 kronor mindre i månaden att röra sig med än för ett år sedan. På bara drygt ett år har tio års reallöneökningar raderats ut.

”Reallöner i Sverige har det senaste året fallit tillbaka till 2013 års nivå, vilket betyder att ett normalhushåll får lika mycket varor och tjänster för sin lön som för ett decennium sedan, trots att produktionsnivån i företagen är högre”, konstaterar Handelsbanken i sin senaste konjunkturprognos som presenterades i förra veckan.
Reallönerna har fallit så kraftigt att det dröjer till 2030 innan de har återhämtat sig till sin tidigare nivå om man utgår från den genomsnittliga reallöneökningen mellan 2000-2021.
Kombinationen av stigande priser och ökade räntor knäcker även de hushåll som tidigare haft marginaler och ett sparande. Handelsbanken räknar med att snitträntor på utestående bolån ökar till knappt 4 procent i början av 2024, vilket motsvarar cirka 3 000 kronor mer i räntekostnader per månad efter ränteavdrag.

Den höga inflationen drabbar dock inte alla. Ju högre inkomst du har, desto mer sänks skatten när grundavdraget och gränsen för att betala statlig inkomstskatt automatiskt skrivs upp. ”Skattesänkningen blev i år störst för de som har en lön på över 60 000 kronor i månaden. För dessa blev det i genomsnitt cirka 1 400 mindre i skatt per månad jämfört med 2022” (Handelsbanken).
Samtidigt som hushållen och välfärden går minus blir storbolagens och bankernas plussiffror allt större. ”Trots det höga kostnadstrycket från råvaru-, frakt- och andra insatspriser har företagen ökat sina vinstmarginaler och uppger själva i ovanligt stor utsträckning att lönsamheten har varit ’god’ (det vill säga mer än tillfredsställande) under 2021-2022. Det är istället hushållen som tagit smällen från inflationen”, sammanfattar Handelsbanken. Bakom vinstökningarna finns ett stort inslag av girighetsinflation (efter engelskans greedflation).
”Vi (har) det senaste året sett en förändring i företagens prissättningsbeteende, där priserna höjts oftare än vanligt och snarare drivits upp än ned av konkurrensskäl”, tvingas Handelsbanken erkänna som i likhet med övriga storbanker har gjort rekordvinster på dyrtiden.
– Det är tydligt att växande vinster har spelat en stor roll i den europeiska inflationen de senaste sex månaderna eller så, säger Paul Donovan, chefsekonom vid UBS, i en kommentar till nyhetsbyrån Reuters den 2 mars vars artikel hade den talande rubriken: ”Bolagen cashar in (tjänar) på inflationen”.
Storbankerna och inte minst Handelsbanken tjänar enorma belopp på inflationen och räntehöjningarna. Under det första kvartalet i år slog Handelsbanken ett nytt vinstrekord efter att bankens räntenetto – skillnaden mellan intjäningen på in- och utlåning – ökat med nästan 70 procent till 11,5 miljarder kronor på ett år.
Vinstandelen i det så kallade näringslivet ligger nu på en historiskt hög nivå efter att ”näringslivet till och med förbättrat sina vinstmarginaler under 2021–2022. Samtidigt har arbetstagarna i Sverige fått en allt mindre del av företagens förädlingsvärde, vilket illustreras av den sjunkande löneandelen och av det kraftiga fallet i reallönerna” (Handelsbanken). Vidare har bolagen passat på att höja sina priser betydligt mer än kostnaderna.
– Vinsterna har formligen exploderat för storföretagen under det första kvartalet. De är upp med 32 procent jämfört med förra året. Det är ett kanonkvartal, sa finansanalytikern Peter Malmqvist till SVT den 5 maj.

Kronans fall ger storbolagen rekordvinster

Ett annat skäl till varför vinsterna ökar så snabbt och mycket är den svaga kronan. Värdet på svenska kronor har fallit snabbt, vilket inte minst har gynnat exportbolagen. Kronfallet spär dock även på inflationen, eftersom allt som importeras blir dyrare.
Den svenska kronan har inte varit så svag sedan 2009, och mycket pekar mot att raset fortsätter. Den svenska kronan har under lång tid tappat i värde mot både euron och dollarn.
Riksbanken och andra skyller kronfallet på att kronan är en liten valuta. Men det är inte hela sanningen. Att kronan har blivit en skräpvaluta är också en följd av en medveten politik som har gett exportbolagen höga vinster och ökat skuldsättningen.
Med stöd av i stort sett hela det kapitalistiska etablissemanget sålde Riksbanken ut svenska kronor under 2021 och 2022, vilket fick kursen att falla än mer. ”Att Riksbanken vräkt ut kronor på marknaden det senaste året är vansinne. En sjunkande krona ökar risken för att inflationen dröjer sig kvar längre i Sverige än i andra länder” skrev Andreas Cervenka i början av året.
Den svaga kronkursen har gjort hushållen fattigare och storbolagens ägare rikare.
”De svenska verkstadsjättarna har tillsammans levererat rejäla vinstökningar under det tredje kvartalet. Men direktörer som Volvos Martin Lundstedt, Sandviks Stefan Widing och Atlas Copcos Mats Rahmström har den svaga kronan att tacka för mycket av framgångarna” (Dagens Industri den 30 oktober 2022).

Tvingas dra in på maten

I våras redovisades en undersökning om ”Barnfamiljernas ekonomi” som Sifo har gjort på uppdrag av bland annat Rädda Barnen:
”I denna undersökning har vi frågat 1 240 föräldrar till barn i åldern 0-17 år om oro för det ekonomiska läget och om eventuella svårigheter för att få basal vardagsekonomi att gå ihop. Vi kan konstatera att den geopolitiska oron, energikrisen, inflationen och chockhöjda räntor slår ut barnfamiljer i detta nu.
En stor andel ensamstående föräldrar med en inkomst under 35 000 kronor före skatt, och särskilt de med en inkomst under 29 500 före skatt, har det senaste halvåret haft det ekonomiskt mycket svårt. Siffrorna talar sitt tydliga språk:
• 3 av 10 av de ensamstående med inkomst under 35 000 kronor har haft svårt att köpa näringsrik mat till familjen alla dagar i veckan.
• 3 av 10 av de ensamstående med inkomst under 35 000 kronor har svårt att betala fritidsaktiviteter till barnen.
• 1 av 8 av de ensamstående föräldrarna med inkomst under 29 500 kronor har haft svårt att mätta sig själv eller familjen.
• 1 av 4 av de ensamstående med inkomst under 29 500 kronor har haft svårt att betala familjens räkningar, cirka 1 av 6 har också haft svårt att betala för kollektivtrafik.
• 4 av 10 av ensamstående med inkomst under
35 000 och 3 av 10 av sammanboende med total hushållsinkomst om 42 000 kronor före skatt, är oroliga över att familjens ekonomiska situation påverkar barnens behov och mående.”
Källa: Pressmeddelande från Hyresgästföreningen, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Majblomman den 15 mars 2023

Arbetarna och de sämst ställda ska inte betala krisen. Därför säger Socialistiskt Alternativ och Offensiv:
• Bort med momsen på maten – betala omedelbart ut ett extra barnbidrag.
• Skolmatsalar, äldreomsorgen med mera ska ha full kompensation för matprisökningarna och mer därtill.
Inför skolfrukost och gratis skollunch under loven.
• Höj och indexera barnbidragen, pensioner, försörjningsstöd samt ersättningarna i socialförsäkringarna.
• Sänk hyrorna och stoppa vräkningarna.
• Försvara hyresrätten – för en social bostadspolitik.
• Rusta välfärden, inte militären. Nej till svenskt Natomedlemskap.
• Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder kronor.
För 200 000 nya välfärdsjobb. Återta privatiserad verksamhet.
• Välfärd och kollektivtrafik ska drivas i offentlig regi utan vinstsyfte och styras demokratiskt.
• Behoven ska styra. Låt superrika, storföretag och banker betala för en nödvändig upprustning av välfärden,
högre lön samt bättre villkor för de anställda.
• Förstatliga bankerna, livsmedelsjättarna och andra storbolag
– för en demokratisk planerad ekonomi utifrån behov och i samklang med naturen.