Amazonas åter i lågor: ”Värsta på ett årtionde”

av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Brasiliens viktiga naturområden står i brand, däribland världens största regnskog Amazonas, världens största våtmark Pantanal och världens mest artrika savann Cerradon. 

I spåren av kritiska klimatförändringar, påskyndade av Brasiliens president Bolsonaros fortsatta exploatering av Amazonas, slår nu bränderna nya rekord i antalet. Främst är det djur och natur som drabbas, men förödelsen kan bidra till fortsatta klimatförändringar.
Bränderna i Amazonas är värre än på ett decennium, enligt Greenpeace. Bara de två första veckorna av september har bränderna i Amazonas och Pantanal slagit ödesdigra rekord. Vi minns alla 2019 års katastrofala bränder som kablades ut över världen – nu är det värre. 

Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE registrerar bränder och visar nu på hemska siffror:
Hittills har 64 498 bränder registrerats i Amazonas i år, vilket är en ökning med 11,54 procent från fjolåret, och under den första halvan av september är antalet bränder hela 20 486, en bisarr ökning med 86 procent jämfört med samma period förra året. 
I Pantanal var siffrorna för första halvan av september 5 300 skogsbränder, en ökning med 219 procent jämfört med samma period ifjol. I slutet av augusti var 12 procent av våtmarken förstörd, 25 000 kvadratkilometer, eller fyra gånger större yta än bränderna i Kalifornien i år. 
På Cerradon har det registrerats 13 619 skogsbränder under september, en ökning på 9,2 procent jämfört med förra året.
Amazonas är världens största regnskog och det mest artrika området på hela jorden med 10 procent av alla hittills upptäckta arter. Pantanal som är världens största våtmark har ett känsligt ekosystem och är känt för sin stora artrikedom. Cerradon, som också brinner, om än med mindre ökning än Amazonas och Pantanal, är världens mest artrika savann. 

Dessa tre områden som nu drabbas är habitat till växter, insekter och kanske framför allt många hotade djurarter. Det är dessa som får betala med sina liv. Djur som inte direkt dör till följd av bränderna tvingas på flykt undan bränderna eller tvingas leta föda i glödande aska. 
Jämförelsevis uppskattas antalet döda djur på grund av Australiens bränder, i början av 2020, till cirka 3 miljarder.
Bränderna startas till största del illegalt, enligt Greenpeace, på grund av jordbruk och skogsavverkning då mark behövs och den frigörs genom att bränna ner skog. Just nu råder eldningsförbud, vilket innebär att det därför kan ses som illegalt. 

Samtidigt har president Bolsonaro påskyndat processen med att gå till val på utbredning av bland annat exploatering av Amazonas. Dessutom har Bolsonaro monterat ner miljöskyddet och förnekar klimat- och miljöforskning. 
Ett exempel är att presidenten förra året sparkade chefen för INPE efter att de hade gått ut med data som visade på hur avskogningen ökade sedan Bolsonaro fick makten.
En viktig fråga gäller Amazonas roll för hela klimatet. Tidigare har regnskogen kallats för jordens lungor, vilket vissa forskare har avfärdat de senaste åren. Uttrycket kommer ifrån att skogen står för 20 procent av jordens produktion av syre, vilket är omdebatterat huruvida siffrorna stämmer, men skogen är enormt viktig i sin kraft av att binda koldioxid. 
De områden som nu står i lågor är enormt känsliga ekosystem som hyser stor biologisk mångfald, där nya arter ständigt upptäcks. 

Orsaken är det kapitalistiska systemets rovgirighet som slår mynt av naturtillgångar för sin kortsiktiga profitering. Under den klimatkris som råder är detta inte bara ett hot mot djur och natur i dess närområden, utan hela vår gemensamma existens.